Kategori: Vardag & Allmänt

Så kom den äntligen, måndagen efter den intensiva arbetsveckan. Och den blev verkligen så intensiv som jag trodde men jag tog mig igenom den! Jag skulle ljuga om jag ska att jag var pigg och redo för den nya veckan. Den här måndagen går till återhämtning. En snabb scanning av det viktigaste i allt jag missat från en veckas bortavaro på nätet och svara på några mail. Äntligen ska jag också träffa en sjukgymnast och kanske få bukt med min rygg. Ett kylskåp behöver fyllas och ett hem behöver städas. Ja, så mycket återhämtning kanske det inte blir ändå…

I helgen innan jobbet lyckades jag klämma in en kort promenad i skogen samtidigt som solen gick upp. Det var närmare tjugo minusgrader ute och alldeles underbart.

Idag är vi på nollgradigt igen och jag försöker blunda för att plusgraderna snart kommer och förstör vår härliga vinterfeeling.

Redan i onsdags kom första snön och idag har det snöat i princip hela dagen. Plötsligt blir allt så mycket ljusare och lättare. Jag håller tummarna för att den här snön får ligga kvar och vi slipper plusgrader och tö.

Det blir snöänglar och snöbollskrig i helgen hoppas jag! Ha en fin helg!

Kikar in och säger Hej! Ber om ursäkt för tystnaden här de senaste dagarna. Vi fick ett omtumlande besked i mitten av veckan och mitt fokus har legat på annat de senaste dagarna. Nu har vi dock landat i beskedet ganska bra och jag räknar med att vara tillbaka i vanliga rutiner imorgon igen.

Ha en fortsatt fin söndag!

Ända sedan jag var ganska liten har jag ogillat telefoner. Främst att ringa med dem. Jag har ingen lust alls att knappa in ett telefonnummer och ringa till någon. En del telefonsamtal kan jag gruva för och skjuta upp i flera dagar. I alla fall när jag ska ringa någon som inte är en nära släkt eller vän. Och så funderar jag på varför egentligen, för alltid när det där (för mig) jobbiga samtalet är gjort så tänker jag ”Vad fasen gruvade jag för egentligen?”.

När telefonerna fick sms-funktionen så blev det lite lättare, man kunde ibland skicka sms istället för att ringa. Och sen kom mailen, och då kunde man maila folk istället för att ringa. Fast fortfarande finns det samtal som måste ringas och jag fortsätter att gruva mig för dem. Även fast jag inte behöver.

När jag tänker efter så är det också så att jag egentligen inte gillar så mycket att prata i telefon överhuvudtaget, jag pratar hellre med en människa öga mot öga och finns det samtal som kan ersättas med att möta människan istället så gör jag hellre det.

I jobbet däremot har jag aldrig haft några problem med att ringa, där kan jag ringa vem som helst utan gruva allt för mycket innan. Och jag undrar hur det kan vara så?

Under morgonen har jag lyckats bocka av ett sånt där (för mig) halvjobbigt samtal som självklart visade sig vara hur enkelt som helst. Jag borde bli bättre på att göra bort de jobbiga samtalen direkt och inte hålla på och gruva mig hela tiden, det tar ju hur mycket energi som helst!

Har du några tips eller råd för hur man botar sina telefonproblem?

En trött söndag trots skönhetssömn i nya sängen. Tvättmaskinen jobbar och i mitt huvud snurrar tankar på ommöbleringar och förvaringsmöjligheter. Känns som att halva helgen också har gått till att försöka förstå sig på en ny (för mig) telefon som fått hoppa in som vikarie när min telefon plötsligt inte längre gick att svara i.

Trädgården är städad och halva gräsmattan är krattad från löv. Jag är redo för vintern och snart också för en ny, och nästan blank, vecka. Vi avslutar helgen med att låta någon annan laga vår middag och sedan kryper jag ned under filten i soffan och somnar framför någon halvdålig film. Typiskt bra helg med andra ord!

Äntligen är den efterlängtade helgen inom räckhåll. Och det känns konstigt att säga att en längtar efter helgen när man just nu knappt har en riktigt vardagssysselsättning. Men jag ser framemot att vara med mina två hjärtan i helgen, släpa runt i underställ här hemma och bara vara.

Kanske får jag också möjlighet att städa trädgården, kratta löv och plocka ihop. Något som jag prioriterat bort den här hösten med tanken att det faktiskt går att lämna till våren.

En upprepning av morgonkaffe i skogen skulle inte heller sitta helt fel och äntligen ska vi få hem den nya sängen. Ser framemot att vakna utvilad på måndag och full av ny energi. Men först ska fredagen avverkas och jag ska strax infinna mig på förskolan där jag ska vikariera idag.

Vad ska du göra i helgen?

Ni vet lättnaden när något man gruvat sig för visar sig vara mycket enklare än vad man först trodde?! När man liksom känner att man faktiskt klarade av saker och ting som man inte alls visste att man kunde. Eller när man känner att man snart är i mål med något som man jobbat ganska hårt med.

Efter att ha spenderat förmiddagen på revisionsbyrån, där jag fått hjälp med ett bokslutsarbete för ett företag jag sköter bokföringen, så känner jag att det snart finns en anledning att fira. Det ska bli så skönt när allt det här är färdigt och jag kan fokusera på annat en stund igen.

Även om jag inte firar det här avslutet med att köpa någon pryl från önskelistan så tror jag minsann jag ska fira lite med att ge mig själv ledigt imorgon och spendera dagen i skogen, om inte vädret sätter käppar i hjulen.

Om jag åker till skogen i soluppgången så kan ni hänga med på instagramstories, ni finner mig som @HojnaSandra på Instagram.

Samma visa varje år. När minusgraderna kommer och man är så där oförberedd. Vi öppnade dörren till minus sju grader den här morgonen, det är alltid som kallast just när solen har gått upp. Och vackrast. Jag blev direkt påmind om att inte tvätta ansiktet med vatten strax innan man kliver ut. Kylan bet i kinderna. Det blev en kortare promenad idag igen för hunden och mig, de två halvinvaliderna.

Om jag blir färdig med alla mina att-göra-uppgifter idag så kanske vi hinner med en sväng till skogen i eftermiddag. Jag ska se till att jag blir färdig med mina att-göra-uppgifter för dagen så vi hinner med en sväng till skogen i eftermiddag!

Krispiga oktobermornar med en dimma som håller på att lätta. Den här veckans (korta) morgonpromenader med hunden har varit till tonerna av hundratals sidensvansar som febrilt flyger från rönn till rönn och vräker i sig av de jästa bären. Var årstid har sin charm och sidensvansarna hör hösten till.

Vi (eller det var Ila) hittade en stackare som kanske flugit i fyllan och kraschat i ett fönster. Den såg lite yrvaken och en aning bakfull ut men repade sig efter en stund och flög iväg. Otroligt vackra fåglar!