Utelunch över öppen eld

När svamp- och bärsäsongen är över och senhösten vill övergå till vinter. Allt känns mörk, slaskigt och grått. Dagarna i ekorrhjulet snurrar på och helgerna avlöser varandra. Då känns det extra viktigt att bryta av med friskluft och dagsljus om helgen. Det måste inte vara strålande sol och finväder. Så fort jag kliver in i skogen är väderleken av mindre betydelse. Kylan kan man klä sig emot och att inte solen dyker upp behöver inte vara dåligt!

Dimma i skogen

Vi packar ett par vedträn, kaffetermos och stekpanna. Innan vi åkte förberedde jag quesadillas av fredagens tacorester. Quesadillas kan varieras på så många olika sätt men den här gången hade jag tacofärs, skivad banan, cremé fraiche och lite riven ost i tortillabröd. Vi tar bilen längs en skogsbilväg och stannar på den lilla parkeringen, på med ryggsäcken, ut med hundarna ut bilen, stänger jackan och vandrar iväg längs stigen i riktning mot sjön. När vi kommer fram gör vi upp elden direkt. Med mat i magen så blir resten av dagen mycket trevligare.

Utemat, Quesadillas över öppen eld

Eftersom att lunchen är förberedd hemma så behöver den bara värmas på i stekpannan. Jag värmer först stekpannan över elden en liten stund och sedan ned med quesadillasen. Man får passa, det blir fort lite för varmt!

Utelunch
Ingen rök utan eld!

Jag är riktigt nöjd med min stekpanna från Primus som jag har haft i ett par år nu. Den tål en hel del och bränner man fast mat i den så är den enkel att rengöra!

Quesadillas

När lunchen är uppäten häller vi upp kaffe och sätter oss i solen en stund. Just den här dagen skiner solen från klarblå himmel och vi blir sittande i lä från vinden en bra stund innan vi packar ihop och beger oss hemåt igen.

Träningsvärk i gäddhänget

Den här vintern har jag investerat i en skidkurs, en kurs i längdskidor för nybörjare. Tänkte att det var på sin plats att få till någon sorts teknik och ta emot lite tips när det kommer till klassisk skidåkning. Och även om jag åkt en del skidor innan så var den här kursen precis vad jag behövde! Det är ett par år sedan jag åkte skidor sist. Vad jag kan minnas hade jag inte fram skidorna överhuvudtaget under förra säsongen och det är högst oklart om det åktes några skidor året innan det?

Skoterled

Därför var det extra roligt när jag i lördags tog på mig skidorna för årets första tur längs skoterlederna. Det är ju det jag har tränat för, att skida långt och länge efter skoterspår under vårvintersolens strålar! I lördags regnade det iochförsig men skidturen var magisk ändå!

Roligt också att Allis funkar att ha med sig när man åker skidor. Jag har henne fäst i midjan och hoppas att hon åtminstone ska hålla så pass högt tempo att linan mellan oss är sträckt. Men mesta delen av tiden lufsar hon bredvid mig så att linan tjorvar i staven. Lördagens runda blev dock i längsta laget även för Allis så sista biten fick hon springa lös för att vi skulle slippa tjorva så mycket.

Allis

Vi var ute i drygt en och en halv timma på skidorna och att jag idag har träningsvärk i gäddhänget ser jag som ett tecken på att det här måste vi göra fler gånger!

En magisk skog

Under det här året har vi vidgat våra vyer en hel del i skogarna runt omkring. Det blir så lätt att man alltid åker till samma platser och går efter samma stigar. Men i år har vi testat nytt. Åkt efter vägar vi aldrig färdats efter tidigare och hittat flera nya guldkorn.

Jag har också hittat en riktig pärla med gammal mysig skog, faktiskt alldeles bredvid en skog jag trampat mycket i de senaste åren. Jag vet inte varför jag aldrig tidigare svängt in i den här skogen men i år gjorde jag det och har sedan återkommit till den skogen flera gånger, så klart.

Gammal skog

Förra måndagen behövde jag hämta en stor portion energi och bestämde mig för att utforska den gamla skogen lite mer. Jag satte björnfrossan åt sidan och promenerade djupare in i skogen än jag varit tidigare. Och jag blev rejält belönad när jag kom till en liten glänta där solens strålar mötte morgondimman som höll på att lätta.

Dimma i skogen

Det var som att jag kommit till platsen där älvorna dansat under morgontimmarna. Helt magiskt!

Jag hoppas att just den här skogen får stå kvar i många år till, jag vill upptäcka varje vrå i den och ta del av lugnet den skänker!

Solstrålar

Allis gillade mest den lilla bäcken som rinner genom skogen, hon är helt omöjlig att hålla borta från vatten! Även i oktober när temperaturen är närmare noll!

Hunden som älskar att bada

En oplanerad lördag alldeles själv

Jag blir lämnad hemma ensam med hunden när de övriga två i familjen beger sig till grannkommunens slalombacke över dagen. En hel dag, helt för mig själv och inget som måste göras. Så vad gör jag?

I samma stund som bilens baklykta försvinner i kurvan längre ned på gatan så drar jag på mig vindbyxorna och en fleecetröja. Solen gassar från en klarblå himmel där ute och det blåser hårt. Det gäller att komma ut tidigt på förmiddagen för att snön inte ska hinna bli för mjuk. Med hunden i kopplet kliver jag ut i blåsten. Väljer i sista sekunden riktning för promenaden och traskar iväg.

Skoterled

”Jag ska bara gå upp till Långmyren och njuta av solens strålar, sen kan jag vända om igen” tänker jag. Njuter hela vägen upp till Långmyren och precis innan vi kommer fram lättar en tjäderhöna från en barmarksfläck. Skoterspåren är hårda att gå på och jag känner mig ”lätt i kroppen”. Bara en liten bit till, sen ska jag vända… Eller orkar jag hela vägen till asfaltvägen?

Långmyren

Tillslut har jag gått så långt att det är lika bra att fortsätta ut på asfalten och gå längs landsvägen tillbaka hem. Det blåser ordentligt och jag drar kapuschongen över huvudet. Glad att jag inte har skidor på fötterna, även om det hade varit härligt, men snön är så hård att det hade gått alldeles för fort för min smak i nedförsbackarna.

Asfaltväg

När jag kommer hem efter en och en halv timma och åtta kilometer under fötterna är jag vrålhungrig. Äter en äggsmörgås, tar en dusch och tar sedan bilen till affären. En chokladkaka och ostkrokar, prefekt lunch när man är ensam hemma. Slår igång kaffebryggaren och lägger mig sedan i soffan och sträckkollar på tjejfilmer tills dess att resten av familjen kommer hem igen. En typiskt annorlunda lördag som lägger sig skönt runt själen. <3

Längs krokiga skogsbilvägar om våren

Varje år när skogsbilvägarna tinat fram, och torkat lagom för att bli farbara med bil, älskar jag att sätta mig i bilen om kvällen och köra runt för att spana efter vilda djur. I år är inget undantag. Vi har färdats längs vägar vi aldrig kört förut och sett hur våren kommer mer och mer för varje dag.

Orrspel

Orrspel på myrar och (på bilden ovan) mitt i en liten by. Tjäderhönor, ofta två och två längs grusvägarnas kanter.

Tjäderhöna

Rådjur som smyger ut på ängarna för att frossa i gräset som tinat fram och har man riktigt tur kan man få syn på en älg eller två.

Älg

Väderleken skiftar som om det vore april, trots att vi är i början av maj.

Snöfall

Spänningen vad som väntar runt nästa krök längs vägar man aldrig färdats förr.

Skogsbilväg
Orrtupp

Höstkvällar i skogen

Den här hösten har jag varit i skogen mer än på väldigt länge. Vi har flera dagar per vecka efter vi ätit middag dragit till skogen, ibland med en kaffetermos i väskan och ibland utan. Och om helgerna har vi gjort planlösa vandringar på ställen vi aldrig varit förut.

kaffe

Skogen är ju såå stor och det finns så mycket att upptäcka. Sedan älgjakten har dragit igång har det dock inte blivit riktigt lika många skogsturer. Kvällen kommer också fortare för var dag som går och det är ingen höjdare att vara på okänd mark när mörkret sänker sig.

mossa

Hittade för första gången rödgul trumpetsvamp som jag plockade och varsamt torkade på tidningspapper när jag kom hem.

Trumpetsvamp

Och trattkantarellerna är det dags att börja leta upp snart också. Hoppas hinna få några nävar av dem med.

Svamp

Jag är så himla glad att vi tagit oss ut till skogen så mycket redan den här hösten. Det gör så mycket för humöret och energin. Sen att man får med sig skatter hem att fylla frys och skafferi med, det är bara en bonus!

Skogen

Ormbunke

En tur till skogen

Luften är äntligen hög och klar och vi är någonstans mitt emellan sommar och höst. Jag fick en sån enorm skogslängt och kände jag att jag var tvungen att ta mig ut. Nu när vi inte längre har någon hund i familjen så blir alldeles för sällan man kommer ut till skogs.

Parkerade bilen längs en skogsbilväg och traskade ut till skogs. Lite planlöst promenerande bland blåbärsriset, en stunds filosoferande på en sten och bara en liiiten bit till längs den igenvuxna stigen.

Det kryllar av blåbär i våra skogar. Och stora är de också. Jag kan inte bara gå förbi. Måste stanna och plocka.

Blåbär

Sen doften av skvattram när man passerar lite blötare marker. Åhh, jag vill bara kapsla in den doften och ta med mig hem! Uttorkad lummer på en plats och på en annan inte alls så uttorkad.

Lummer

Tar en annan väg tillbaka till bilen och sen känslan av att energinivån är återställd och skogslängtet har fått sitt.

Svamp

En gnutta kvällsmagi

Jag är inne i en sån där period just nu där jag verkligen försöker ta vara på de få ljusa timmarna som är kvar av dygnet när man kommer hem från jobbet om eftermiddagen. I alla fall de kvällar när vädret tillåter.

blåbärshink

En kväll tog vi blåbärshinkarna med oss till skogen och stannade tills solen gått ned bakom trädtopparna och dimman kröp in.

kvällsmagidimma

Kvällsmagi på hög nivå, tills dess att hunden kom tillbaka och hade hittat något illaluktande att rulla sig i.

Min bästa tid är nu!

Hösten har gjort intåg och jag duckar för alla gnälliga röster om att det är för tidigt och att det är för kallt och så vidare. Jag älskar hösten, lika mycket och lite till, som alla andra årstider. Luften är hög och det känns som att alla ljud och dofter blir så mycket tydligare under hösten.

rönnbär

Och sen alla bär och svampar man kan plocka i skogen…

I år har jag satt ned min ribba när det kommer till att samla bär och svamp. Allt jag hinner plocka är bonus och jag är glad för varje minut jag hinner spendera tillsammans med hösten.

blomma på tak

Förutom att andas höstluft i skogen framöver så har jag planer på ett par (!) mindre fjällresor också. Men de är änsålänge i planerarstadiet så vi får se hur det blir med dem…

Skogslängtan och jobbångest

Om en semestervecka gick fort så var det liksom ingenting motför vad två semesterveckor just gjorde. En liten lätt jobbångest börjar smyga sig på och jag planerar för hur jag ska lyckas maxa min sista semestervecka.

skogslängt

Idag vaknar vi till en gråkall augustimorgon och hösten känns plötsligt nära. Jag får en otrolig skogslängt i kroppen och vill helst bara dra på mig vandringskängorna och ge mig ut.

Hittills i år har jag spenderat mer tid vid vatten än vad jag har spenderat i skogen och längtan efter skogsluft i lungorna har gjort sig påmind de senaste dagarna.

vattenfall

En envis förkylning har smugit sig på och jag inser att det inte blir några större äventyr idag i alla fall. Men snart är hösten här på riktigt och då ska skogsturerna allt bli av.

Fredagsmys längs skogsvägar

Den här tiden på året älskar jag att åka runt om kvällen med bilen längs små grusvägar i skogen och spana efter djur. Våren har inte kommit på riktigt hit ännu men ikväll tog vi oss en tur till skogs i alla fall. Vi började med att titta till vattenläget vid stugan i forsen. Vattennivån sjunker men vi får nog räkna med att det stiger igen när snösmältningen börjar inåt landet. På stenhällarna vid forsen låg två sjöfåglar och vilade upp sig. Ingen aning vilken art det är, men det kanske någon av er vet?

sjöfågel

Ett storspovspar hade en liten kärleksstund helt oblygt på en äng.

storspov

På en annan äng passerade vi ett par rådjur.

rådjur

Vi fick även se en uggla, en tjäderhöna samt en massa andra oviktiga fåglar. Utomhustemperaturen ligger på fyra ynka plusgrader och på vissa ställen i skogen är det stora mängder snö kvar. En helt otroligt sen vår verkar det vara det här året. Kanske vi till och med hoppar över våren i år och går direkt på sommaren?!

Vintermagi

Det där jag sa sist, för över två veckor sedan, om att jag landat i ett lugnare tempo höll inte så länge. Den här veckan har jag jobbat häcken av mig men det har funkat bra det med.

I torsdags visade naturen upp sig från sin allra vackraste februarisida. Och tänk att det hunnit bli så ljust om morgonen att man kan hinna med att fota lite under morgonpromenaden med hunden innan jobbet. Grämer mig dock väldigt mycket över att jag inte tog en sväng med kameran på eftermiddagen också istället för att plana ut i soffan innan kvällsaktiviteter. Dagen efter var det magiska frosttäcket på träden försvunnet.

Det kommer fler vackra dagar att fånga och shit vad skönt det är att känna att energin återvänder i takt med att dagarna blir ljusare.

På återseende!

/S

När kylan slår till

Igår vaknade vi till en utomhustemperatur på minus trettiotvå grader. Man är inte så jättekaxig i den temperaturen och vi styrde om våra planer för dagen. Att åka 20 km tur och retur för att handla kändes inte aktuellt, vi fick helt enkelt hålla till godo med det som fanns i frysen. Att köra dottern till ridningen och sedan låta bilen stå utan motorvärmare i 1½ timma kändes inte heller aktuellt så det ställdes också in. Tur var nog det, för när jag skulle göra ett kortare ärende till mina föräldrar i grannbyn en stund senare så startade inte den ena bilen. Och den bil som startade mådde inte så bra i kylan kan jag lova.

kylan

Vi hade också planer på en trevlig utekväll för en gångs skull, men man har liksom inte lust att göra det heller när temperaturen kryper ned till minus trettiofyra grader. Bara tanken på att stå i finklänning och tunnstrumpor för att vänta på en taxi hem mitt i natten får mig att frysa.

kyligt

Så vi fick en inomhusdag hemmavid och gjorde ingenting. Jag tror minsann att jag under de senaste veckornas slappande har återfått min energi och igår sprudlade inspirationen till att göra allt möjligt och jag kände mig näst intill rastlös. Ska bli skönt att återgå till normala rutiner på måndag igen!

En dos av skogen och en nypa frisk luft

Igår innan lunch åkte jag och min trogna vän ut till skogen en sväng. Solen skymtades i horisonten och ett par decimeter tjockt snölager täcker marken. Tio minusgrader i luften och jag hade klätt mig så pass mycket att jag till slut fick ta av mig jackan.

Jag släpade kamerastativet genom den täta skogen till en av mina favoritplatser. Tänkte försöka träna på det här med att fota utan att stå bakom kameran. Gick väl så där, men träning ger färdighet. Hunden som sprungit utom synhåll för längesedan dök upp när hon hörde kamerans ljud från självutlösaren. Hon hatar det ljudet (tillsammans med en rad andra ljud) och blir galen av det.

Stativet stod inte så bra i snön utan började sjunka vilket gjorde att kamerans fokuspunkt flyttade på sig. Träning ger färdighet…

Efter en stunds fotande började magen kurra och vi begav oss hemåt igen. Energinivån återställd och eftermiddagens kontorsarbete gick som en dans!

Ni anar inte hur mycket kvistar som fastnar i den där hundens päls, hälften av dem hittade jag i soffan igårkväll.

Att hämta hem en julgran i snöstormen

I det här huset kommer ingen plastgran in. Det har jag bestämt. Det innebär dock att vi måste ut i skogen och leta efter en lämplig gran att plocka med oss hem. Det behöver inte vara världens snyggaste gran, huvudsaken den inte är av plast liksom.

gran

I år har det väl gått lite sisådär med att leta och hitta en lämplig gran. Mellan mina arbetspass i helgen gav vi oss ut för att för andra gången i år leta. Tillslut blir det lite frustrerande, speciellt när det snöar som sjutton, och man liksom haffar första bästa gran nästan. Vi hittade en gran i snöstormen, om den duger är oklart ännu. Den är vårt andrahandsalternativ, om vi inte lyckas hitta någon bättre.

granjakt

Jag är lite rädd för att den är några storlekar för stor och möjligtvis inte får plats i vårt vardagsrum?! Men nu har vi en gran i alla fall och julen är räddad!

julgran

En magisk solnedgång

Under vinterhalvåret när solen går upp senare och ned tidigare har man mycket större möjligheter (i alla fall en morgontrött som mig) att avnjuta dessa skådespel. Kanske är det därför som det känns så magiskt varje gång?

Igår tog jag omvägen genom skogen på väg hem från mina föräldrar. Ett tillfälle att låta den rastlösa hunden få sträcka på benen en stund. Och fast än jag sett solnedgångar efter den vägen flera gånger förr så blev jag tvungen att stanna extra länge och njuta den här gången också.

solnedgång

solnedgang-hund

Spara

Jag fungerar inte utan kaffe

Här om dagen stormade det så pass mycket att vi blev utan ström i nästan ett helt dygn. Det händer inte så ofta längre att strömmen är borta så lång tid och det är lite frustrerande att inte veta när strömmen kommer tillbaka.

Att leva utan ström går alldeles utmärkt, man får anpassa sig efter situationen. Men att leva utan kaffe fungerar inte alls så jag plockade fram trangiaköket för att få min dagliga dos av kaffe.

kokkaffekoka kaffe

Kokkaffe är faktiskt godast och allt kaffe blir godare när man dricker det utomhus. Den här dagen stormade det dock lite väl mycket för min smak så jag drack mitt kaffe inne.

koka kaffekaffekopp

Jag kan tycka att det är rätt så mysigt när strömmen är borta, man får ta det som det kommer och jag lider inte alls. Jag tar med glädje fram stormköket och kokar mitt kaffe och hade nästan hoppats att vi skulle bli tvungna att även laga middagen på stormköket. Den här gången blev det inte så, strömmen var tillbaka innan middagstid och vi kunde återgå till normala rutiner igen!

Möte på motionsspåret

Efter en veckas ”sjukskrivning” med självdiagnoserat ryggskott och ordinerad vila så friskskrev jag mig själv under torsdagen och tog en efterlängtad promenad med hunden längs motionsspåret.

Vi fick möte, vilket inte händer så ofta. Mötet resulterade i mitt första youtubeklipp. Jag är ingen proffsfilmare men träning ger färdighet.

Den kommande helgen verkar bjuda på vackert väder. Det blir en utomhushelg och jag ser framemot att sitta i mossan och njuta av att kvällen sänker sig!

Hoppas att ni får en fin helg!

Ljuva morgontimmar

fågel på fura

En morgonpromenad innan arbetet kallar. Cyklar till den lilla skogsvägen som leder dit där stigen tar vid. Parkerar cykeln och promenerar sakta längs den lilla skogsvägen. Fåglarna kvittrar överallt och hunden drar i kopplet för att visa sitt missnöje över den låga hastigheten. En ljuv doft av vår i skogen letar sig in i mina lungor och jag njuter av varje sekund.

skogsväg

Den sista snön håller på att smälta bort och i dikena rinner smältvattnet. På sitt sedvanliga ställe har en groda lagt sina ägg i ett tappert försök att få föra sina gener vidare. Jag förundras över att grodorna lägger sina ägg på samma ställe varje år även fast diket torkar ut innan äggen hinner kläckas.

grodägg

Stannar vid vägens slut och pausar på en stock innan jag vänder hemåt med batterierna laddade för dagens utmaningar.

morgonpromenad

Som en vårflod

Att köra bil längs ödsliga skogsvägar om kvällarna på våren är en favoritsysselsättning. Mycket bättre än vilket tv-program som helst. Vi tittar på höga vattenflöden och räknar djur. Under helgen som gick åkte vi förbi stugan i forsen för att se hur vårfloden forsade. Vi kunde räkna in ett antal vårfåglar och fick se ett rådjur som stressat betade av alla godsaker som tinat fram.

vårflodrådjur storspov vårfloden