Jag gillar inte telefoner

Ända sedan jag var ganska liten har jag ogillat telefoner. Främst att ringa med dem. Jag har ingen lust alls att knappa in ett telefonnummer och ringa till någon. En del telefonsamtal kan jag gruva för och skjuta upp i flera dagar. I alla fall när jag ska ringa någon som inte är en nära släkt eller vän. Och så funderar jag på varför egentligen, för alltid när det där (för mig) jobbiga samtalet är gjort så tänker jag “Vad fasen gruvade jag för egentligen?”.

trappa

När telefonerna fick sms-funktionen så blev det lite lättare, man kunde ibland skicka sms istället för att ringa. Och sen kom mailen, och då kunde man maila folk istället för att ringa. Fast fortfarande finns det samtal som måste ringas och jag fortsätter att gruva mig för dem. Även fast jag inte behöver.

lummen

När jag tänker efter så är det också så att jag egentligen inte gillar så mycket att prata i telefon överhuvudtaget, jag pratar hellre med en människa öga mot öga och finns det samtal som kan ersättas med att möta människan istället så gör jag hellre det.

I jobbet däremot har jag aldrig haft några problem med att ringa, där kan jag ringa vem som helst utan gruva allt för mycket innan. Och jag undrar hur det kan vara så?

vissen

Under morgonen har jag lyckats bocka av ett sånt där (för mig) halvjobbigt samtal som självklart visade sig vara hur enkelt som helst. Jag borde bli bättre på att göra bort de jobbiga samtalen direkt och inte hålla på och gruva mig hela tiden, det tar ju hur mycket energi som helst!

Har du några tips eller råd för hur man botar sina telefonproblem?