Tillåt mig kräkas på köphetsen

Idag är det tydligen “Black Friday”, en helt vanlig fredag för de allra flesta men för alla handlare ett tillfälle att ge kunderna en anledning att köpa en massa skit de egentligen inte behöver. När jag scrollade igenom facebookflödet igår så var ungefär 75% reklam om den här svarta fredagen och att handlarna redan “tjuvstartat black friday” så man kunde shoppa billigt redan dagen innan. Och jag vill bara kräkas.

JohannaN skrev ett fantastiskt inlägg om det här igår och Rania har skrivit ett fint inlägg idag.

Den här köphetsen som pågår dygnet runt där det verkar vara så att den som äger mest när hen dör vinner får mig att må illa. Tänk att vi år 2016 inte kommit längre och förstår vad vår konsumtion bidrar till?

ila-svart-2

Jag och min svarta hund ska tillbringa den här svarta fredagen med att göra så lite som möjligt. Skrota runt i underställ och dricka svart kaffe!

Ha en fin fredag gott folk!

Att vilja få till en förändring

För några veckor sedan såg jag och sambon dokumentärfilmen Cowspiracy. Filmen var en riktig ögonöppnare för mig, jag hade faktiskt aldrig förstått hur stor klimatpåverkan köttproduktionen har. Det var nästan så att jag blev illamående. Visst är filmen väldigt “amerikansk” och kanske lite för överdriven bitvis. Men jag har fattat poängen och den lyder att vi måste dra ned på vår konsumtion av kött. Och det gäller alla!

En av anledningarna till att man skövlar regnskog är för att göra plats där man kan odla spannmål till kossorna som ska bli din middag. (Och jag som trodde man skövlade regnskog för att träden är vackra som köksbord, typ) Det är ju helt absurt egentligen att på vissa platser i världen svälter folk medans man på andra platser i världen gör allt för att kunna odla mat till djur som man ska äta upp, när man istället kunde odla mat till människor som svälter.

Efter att jag sett filmen hade jag känslan av att jag ville bli vegetarian, eller vegan, på direkten. Så här några veckor senare så funderar jag fortfarande över hur jag ska minska min köttkonsumtion.

I Sverige konsumerar vi i genomsnitt 87 kilo kött per person och år. (Källa: Naturskyddsföreningen)

87 kilo! Om vi för enkelhetens skull säger att man får ut 174 kilo kött från ett slaktat djur och i Sverige är vi 9,85 miljoner personer. Det innebär att det behövs nästan fem miljoner djur för att tillgodose vår köttkonsumtion PER ÅR! Och alla dessa fem miljoner djur ska ha sin mat också, dessutom är djurens slaktålder väldigt olika, det innebär att en del av djuren ska ha mat i flera år innan de slaktas…. Illamående var ordet.

hållbarhet klimatpåverkan

Vad kan man göra själv?

Så här resonerar jag:

Steg ett, minska konsumtionen av kött. Jag behöver inte bli vegetarian på heltid men om jag medvetet väljer bort kött några gånger i veckan har jag kommit ganska långt.

Steg två, leta efter kravmärkt kött. Sverige behöver betande djur för att hålla landskapen öppna, det finns gårdar som säljer kött från djur som nästan uteslutande är naturbetande. Kött från vilt räknas också som ett klimatsmart alternativ.

Steg tre, sluta köpa kött som inte är svenskt. (Har du funderat på varifrån skinkan du lägger på frukostmackan kommer? Eller köttet i pyttipannan du köpte från frysdisken? Var tror du köttet på pizzan hos pizzerian kommer i från? ). Genom att handla Svenskt kött gynnar man inte den utländska köttproduktionen som i många fall har större klimatpåverkan än den svenska.

Det är ändå vi konsumenter som sitter på makten. Det är vi som måste genomföra förändringen, minska konsumtionen, för att också produktionen ska minska.

Att nöta ut ett favoritplagg

När man som jag, mestadels befinner sig hemma och klär sig i de skönaste kläderna man har, har man inte alltid så stort behov av att handla nytt. Här hemma om dagarna går jag oftast klädd i underställ och fleecetröja. Insåg här om dagen när jag skulle vikariera på en förskola att jag knappt längre äger några “vanliga” kläder som passar att ha när man ska befinna sig bland vanligt folk.

fleecetröja houdini

Min favoritfleecetröja köpte jag 2012 och den har jag haft på mig ungefär varje dag sedan dess. Den var inte billig att köpa men om man slår ut priset på antal gånger jag använt plagget så kan man se det som en grym investering. Fleecetröjan är inte längre ny och man kan se på den att jag suttit vid datorn ofta när den har varit på. Underarmarna är nötta och sömmen längs armen har gått upp på flera ställen. Den är dock fortfarande lika skön och passformen är precis som om den vore ny.

uppnött fleecetröja

I höstas köpte jag en ny fleecetröja av ett annat märke. Den var fem gånger så billig som favorittröjan och minst tio gånger sämre kvalitet. Efter två tvättar har passformen försvunnit och den sköna känslan finns inte längre kvar. Jag drar mig för att använda den överhuvudtaget. Jag kan konstatera att kvalitet är A och O, men ofta vet man inte förrän man har provat. Dock så håller ändå påståendet “man får vad man betalar för” ganska långt i de flesta fall. JohannaN har skrivit flera kloka inlägg om Slow Fashion, bland annat det här inlägget och jag kan inte annat än att hålla med henne i det hon skriver.

I helgen ska vi iväg på en liten “shoppingtur” (fast sambon vet inte om att det är en shoppingtur ännu jag har lindat in det i andra ord för honom) och jag ska försöka uppdatera min garderob med vardagskläder som jag kan visa mig i utanför hemmet och så ska jag hålla utkik efter en ny trotjänare som alternativ till fleecetröjan. Den gamla utnötta funkar fortfarande finfint att använda här hemma och bland känt folk men jag kanske behöver en som åtminstone är hel när jag ska visa mig bland andra människor! :)

fleecetröja

Projekt plastbanta har startat

Projekt plastbanta har startat och jag börjar med mina skärbrädor. Vi har några färgglada skärbrädor i plast från IKEA som börjar bli alldeles för svåra att få rena när man diskar dem. Ett ypperligt tillfälle att byta ut dem mot mer hållbara alternativ.

Jag bestämmer mig för skärbrädor i trä, svenskt trä och läser att björk bör vara ett bra material för skärbrädorna. Funderar om det inte borde gå alldeles utmärkt att göra en egen skärbräda av björk. Efter lite informationssökande inser jag att det ändå är en hel del arbete med att tillverka den själv då man helst ska kapa träet längs efter träfibrerna om skärbrädan ska bli hård. Det får bli ett projekt längre fram.

Minskar mitt sökområde och letar något lokalproducerat. Hittar till Forsnäs Hemmans webbutik( Vill bara påpeka att jag är inte på något sätt sponsrad av Forsnäs Hemman men gärna tipsar vidare om dem) Lappland får anses som tillräckligt närproducerat vid det här tillfället. Klickar hem en skärbräda i “Lappländsk björk”.

Idag hämtade jag ut mitt paket och det var liksom kärlek vid första ögonkastet, om man nu kan bli kär i en skärbräda?!

Skärbräda trä Skärbräda björk

Den här brädan är inte alltför stor så jag ska försöka hålla ögonen öppna efter en större variant också. Men vi tar ett steg i taget…

Dags att börja plastbanta

Jag är nog ungefär sist på bollen men det har blivit dags att försöka plastbanta i vårt hushåll. Egentligen har jag väl haft tankarna om att börja plastbanta rätt så länge men jag har inte riktigt kunnat motivera tillräckligt att köpa nya saker när jag redan har fungerande även om de jag har är i plast. Det blev helt enkelt ett litet dilemma för mig om det verkligen var nödvändigt att konsumera nytt i relation till att försöka vara giftfri. De plastfria produkterna som också är hållbara ur miljösynpunkt är inte direkt billiga. Att bara “byta ut” ett fungerande plastredskap mot ett giftfritt alternativ blir en utgift som jag inte riktigt kunnat motivera.

En av anledningarna till att jag vill rensa bland mina plastprodukter är alla kemikalier som plast kan innehålla. Men all plast är inte “farlig plast”. Naturskyddsföreningen har listat plastens olika innehåll och vill man kan man grotta ned sig i det här.

Om man har tillgång till, och håller utkik på, loppisar och second hand så kan man förmodligen hitta produkter att ersätta sina plastredskap med där. Tyvärr är det inte alla som har det. Vid mitt nästa stadsbesök ska jag försöka hinna med en sväng in på secondhand-butiken och se vad jag kan hitta.

plastbanta köksredskap

Mitt “projekt plastbantning” börjar i köket där det nu finns en del redskap som är i behov av att bytas ut. I några kommande inlägg får ni hänga med i mina tankar om olika redskap och hur jag väljer när jag byter till mer hållbara alternativ.

Fem steg mot ett bättre klimat

Jag tycker det är så lätt att fastna i allt man borde göra för att bidra till en bättre miljö. Allt ska vara klimatsmart och för mig blir det till en sorts stress med allt man inte borde göra om man vill vara snäll mot vårt jordklot. Jag kan bli superirriterad när sambon kastar ett mjölkpaket i vanliga soporna för att han inte orkar gå till garaget där vi faktiskt har en påse för pappersförpackningar som vi går med till återvinningsstationen med när den är full (eller överfull). Men man får inte glömma bort allt man redan gör för en bättre miljö, ge sig själv en liten klapp på axeln ibland.

Jag är av den åsikten att det är vi “vanliga människor” som måste börja ändra på vårt beteende om vi ska nå en global förändring. Det är vi som sitter på makten när det kommer till konsumtionen till exempel. Om vi minskar vår konsumtion så måste producenterna i slutändan minska sin produktion!

Naturskyddsföreningen har listat fem sätt att “klimatmaxa sig själv“.

Res som en tjej – Att resa mindre och klimatsmart, ta cykeln och åk mer kollektivt

För mig är det här svårt. Att bo på en liten ort i Norrland där närmsta affär ligger 10 km bort är inte klimatsmart. Att inte använda bilen är svårt för mig men jag kan definitivt bli bättre på att planera och minska mina resor till bland annat affären.

Ät som en tonåring – Minska på köttkonsumtionen

Jag vet egentligen inte vad som anses vara “att äta mycket kött”? I den här familjen äter vi främst älgkött från närmsta skog när vi äter kött. Jag har slutat att köpa kött som kommer från andra länder och försöker i den mån det går handla kött från närområdet när det finns i köttdisken. För mig handlar den här punkten mer om att få bort de stora köttindustrierna än att bli vegetarian.

Sola som en tysk – Använd miljömärkt energi

Jag tycker solceller verkar som ett spännande alternativ till all annan energi som finns. Tyvärr är jag inte tillräckligt intresserad för att sätta mig in i vad som krävs och hur jag skulle kunna göra. Vi värmer vårt hus med lokal fjärrvärme som enligt Vattenfall har låg miljöpåverkan. Men man kan också fundera på hur mycket el och energi man använder och hur man kan minska den.

Snåla som en smålänning – Dra ned på konsumtionen!

Det här är egentligen ganska enkelt för en fattig student som mig. Jag har helt enkelt inga pengar att konsumera. Jag är förmodligen också ganska snål i grund och botten. Jag gillar att spara ihop mina pengar och köpa prylar med kvalitet som jag vet håller och ger mig glädje i flera år. Vad som är mitt stora dåliga samvete här är allt slit och släng man som förälder köper till sitt barn, och på den punkten kan vi definitivt bli bättre i den här familjen.

Tänk som en förälder – “Vad skulle hända om alla gjorde så där?”

Varje gång du gör något bra för planeten bidrar du till en ljusare framtid! Att tänka på vad man gör och kan göra mer för miljön är ett steg i rätt riktning.

Vad gör du för att bli mer klimatsmart?

klimatsmart kompost

Vi komposterar allt matavfall, om sommaren försöker jag även kompostera så mycket som möjligt i trädgårdskomposten.

Tips – Rengöra en disktrasa

Jag har helt bytt ut mina disktrasor från matvaruaffären till hemmagjorda disktrasor virkade i ekologisk bomull. Det är kanske en liten vanesak att använda disktrasa i bomull när man är van de från affären. Vid första användningen kan den kännas styv och “omedgörlig”. Men en stor fördel med den ekologiska bomullstrasan är att den går att rengöra i tvättmaskinen och funkar finfint att koka i lite såpa utan att den tappar färg eller form.

koka disktrasa före

Just den här disktrasan är stickad, jag ville ha en julig färg på disktrasan till julen och behövde testa mina nya stickor!

Lägg disktrasan i kokande vatten och droppa ned ett par droppar såpa. Låt koka en stund, det ser inte fräscht ut när all smuts från trasan stiger till ytan men det betyder ju bara att trasan blir ren!

koka disktrasa efter

Skölj sedan din disktrasa i kallt vatten och vrid ur den. Sen har du en trasa som är som luktar gott och är som ny igen! Tack Emma för tipset att använda såpa när man kokar disktrasan!

Vem betalar priset för ditt kaffe?

Jag är en stor konsument av kaffe. Varje morgon brygger jag sex koppar kaffe i bryggaren och det räcker ungefär till strax efter lunch. Ibland händer det att jag brygger en laddning till på eftermiddagen eller i alla fall ett par koppar efter middag, men inte alltid.

Kaffebryggare

Läste någonstans om hur mycket vatten som går åt i kaffeproduktionen (140 liter vatten för varje kaffekopp vi dricker!) och blev nyfiken på att ta reda på mer fakta om kaffe. I Naturskyddsföreningens rapport “Vem betalar priset för ditt kaffe?” hittade jag följande information:

Tillsammans med Finland dricker vi mest kaffe i världen. Svensken dricker ungefär 1000 koppar kaffe per person och år. Vi konsumerar en procent av världens kaffeproduktion. Av det kaffe vi dricker är 7% ekologiskt odlat (siffror från 2013).

Kaffeproduktionen har stor påverkan på både miljö och människor. För att förse bara oss svenskar med kaffe så arbetar ca 200 000 personer i och omkring odlingarna!

Coffe makes everyting possible

Kaffets negativa miljöpåverkan består av uppodling av ny mark som ofta omfattar värdefull natur, bränsleförbrukning i kaffeproduktionen, förlust av biologisk mångfald, ökad vattenanvändning och försämrad vattenkvalitet samt användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Det finns många olika certifieringar, kvalitetsprogram och märkningar av kaffesorterna. Skillnaderna mellan de olika certifieringarna /kvalitetsprogrammen är stora och kraven för certifieringarna varierar otroligt mycket. I Naturskyddsföreningens rapport får man en fördjupad insikt i vad de olika märkningarna ställer för krav.

kaffe i kopp

Välj ekologiskt kaffe

Generellt kan man säga att KRAV och EU-ekologiskt har mest långtgående krav på miljöområdet. Det är exempelvis bara i den ekologiska kaffeodlingen som det är förbjudet att använda kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

“Argumenten är många för att konsumenterna ska välja ekologiskt kaffe. Vårt kaffedrickande sätter ett tungt avtryck i världen, både bokstavligen och bildligt. Valet av vår kaffekopp påverkar livet för väldigt många människor, djur och växter. Det är också en vara som vi inte behöver för vår överlevnad, utan enbart dricker för vårt höga nöjes skull. Nog borde det väl vara dags att göra kaffet till en ren njutning, utan en trist bismak av kemikalier och taskig arbetsmiljö? Nog borde det vara dags att få Sverige att byta till eko?”

Källa: Naturskyddsföreningen

kaffe (3)