Hoppet om en fjälltur på skidor är borta

En strulande rygg har gjort att jag fått tänka om lite när det kommer till den där fjällturen på skidor som jag surrat om sedan årsskiftet. Jag har sedan tidigare till och från haft ryggproblem som jag aldrig riktigt kollat upp. Problemet med ryggen dyker upp då och då men brukar försvinna efter ett par dagars ”vila”.

fjälltur på skidor

Under en av mina skidturer för ett par veckor sedan kände jag att det drog till i ryggen, jag valde att blunda för det och fortsätta njuta av skidturen istället. Så här i efterhand var det kanske lite dumt, kanske ännu dummare att jag några dagar senare gav mig ut på skidor igen. Det har nämligen inte alls blivit bättre sedan dess även om jag försökt vara snäll mot ryggen.

fjälltur på skidor

Så det är bara att inse fakta, jag är för dåligt förberedd för att utföra en fjälltur på skidor i år. Jag borde uppsöka en sjukgymnast för att få bukt med ryggen och sedan får jag fokusera på att bli bättre så jag åtminstone kan fjällvandra i slutet av sommaren och fjällturen på skidor får jag skjuta upp till nästa år.  För hur mycket jag än skulle vilja utföra skidturen till fjälls så är det nog inte värt att riskera att bli liggandes på kalfjället med en strulande rygg.

vårvinter

Ur arkivet – Ödehus

Torsdag betyder en titt i mitt bildarkiv där temat idag är ödehus. Jag har tidigare publicerat ett inlägg med bilder från en morgonpromenad där jag passerade några av ödehusen här i byn. Idag tittar vi på andra ödehus som jag har passerat och förevigat på bild.

övergivet hus ödehus ödehus ödehusÖde gård

Alla dessa vackra hus, varför har man bara lämnat dem? (Okej, alla är inte vackra, det finns ruckel också) En del av dem är fortfarande fullt möblerade och bara står där övergivna och ensamma. Jag tycker det är sorgligt men också otroligt spännande. Jag vill veta mer, vem bodde där och varför bor ingen där nu?

Frön i jord!

Äntligen fick jag ned mina frön i jorden. Även fast jag var ute i god tid med att beställa hem fröer och köpa hem såjord så har det liksom inte blivit av att sätta ned fröna i jord. Samma visa varje år, varför ska man vara ute i god tid liksom?

sätta frön

Jag sår mina frön i så kallade ”pluggboxar” som får stå på fönsterbänken i söderläge tills dess att plantorna vuxit ur boxen och det är dags att skola om dem. Insåg efter att jag petat ned fröerna att jag gjorde samma misstag i år som i fjol, jag blandade tomater och gurka i samma pluggbox. Gurkorna gror mycket snabbare än tomaterna och jag skulle ha satt dem i olika lådor för att kunna lyfta bort locket när gurkorna vuxit sig tillräckligt stora. Nästa år kanske jag har lärt mig?!

pluggbox

Gurka, melon och pumpan är mycket mer snabbgroende än tomaterna och jag kunde ha väntat några veckor till innan jag satte de fröerna men det är skönt att göra bort att sätta alla fröer när man ändå är igång. Fast än det bara är fyra dagar sedan jag satte mina frön så är redan gurkan på väg upp.

gro frö

För att hålla koll på vilken sort jag planterat var så har jag numrerat raderna på lådorna och antecknat vilken sort jag har satt i vilken rad. Jag gör det främst för att flera av plantorna är svåra att identifiera innan de hunnit växa sig lite större. Melonplantorna är till exempel ganska lika gurkans plantor i flera veckor och tomaterna vill jag gärna veta vilken sort det är när jag ska placera dem i växthuset sen.

Jag använder bara såjord i pluggboxarna, även om det står på vissa fröpåsar att man ska sätta fröna i en kruka med 1/3 såjord och 2/3 planteringsjord. Planteringsjorden får de sen när det är dags för omskolning om ett par veckor.

Förutom fyra sorters tomat, två sorters gurka, två olika pumpasorter och två melonsorter har jag även satt: sparris (!), broccoli och kapkrusbär. I början av maj är det dags att flytta ut i växthuset och innan dess ska alla 90 plantor ha skolats om i varsin egen kruka. Fortsättning följer helt enkelt!

Söndag på en måndag

Dessa röda dagar alltså, man blir alldeles förvirrad. Att jag dessutom jobbade igår gör den här helgen ännu mer förvirrande. Idag suger vi ut det sista ur påsken och jag planerar för att utöka antalet fräknar ännu lite till idag.

Bäst hittills i helgen var lördagen när vi tog oss ut på ön till stugan i forsen. En helt underbar påskafton med strålande sol och kvittrande vårfåglar.  Utelunch & kokkaffe, kanske den mest avkopplande förmiddagen man kan få?

stugan åbyälven kaffepanna

En påskhelg

Påsken i den här familjen är ungefär synonymt med att vara ute. I år är vårvintern mitt i sitt esse här hos oss just den här helgen och vi försöker ta vara på det sista av vintern utomhus. Igår pimplade vi på byns traditionsenliga ”Långfredagsnappet” trots att himlen var mulen och det drog lite kallt i nacken. Idag förbereder vi oss för en heldag tillsammans med solen. Vi packar kaffetermosen, matsäck och lite påskgodis så tänkte vi göra ett försök att ta oss över isen, ut på ön, till stugan i forsen.

Ha en fortsatt fin påskhelg!

Kaffe termos

Bilder ur arkivet – Hästar del I

Jag har nog alltid haft ett stort intresse för hästar. Under nästan hela min uppväxt har vi haft hästar på gården och jag fick min första ponny när jag var sju år, ett oinridet gotlandsruss var kanske inte den bästa nybörjarponnyn men jag lärde mig att ramla av i alla fall. Fram tills dess att jag flyttade hemifrån har jag alltid haft häst, var det inte en egen ponny så var det någon av familjens travare som jag tränade. Efter att jag flyttat hemifrån och fått barn så har tiden till att fortsätta hålla på med häst inte riktigt funnits, andra intressen har tagit vid och när man är uppvuxen med stall på gården så är det stor skillnad att vara i någon annans stall. Jag var medryttare på en häst under ett par år men det var inte riktigt min grej. Längtan efter egen häst finns fortfarande och jag fortsätter drömma om en gård med eget stall.

Med ett hästintresse, som just nu går lite på lågvarv kan man väl säga, så har det ändå sprungit förbi en hel del hästar framför min kameralins genom åren, därför blir dagens tema i bilder ur arkivet just hästbilder. Vi kör en del I och börjar med hästar på mina föräldrars gård mellan åren 2008-2011. Tre egenuppfödda kallblodstravare som aldrig blev några riktiga stjärnor inom travet.

kallblodstravare hingstkallblods föl kallblodshingst travhäst sto med föl skrattande häst

Den spretiga vardagen

Jag tror jag är den mest spretiga människan jag känner. Och just nu känns det som att jag är mer spretig än vad jag vanligtvis brukar vara. Jag duttar runt i saker både här och där mest hela tiden. Igår efter att jag betalat ut löner till personalen på företaget som jag sköter löneadministrationen för tog jag ”ledigt” resten av dagen. En promenad med hunden och sedan satte jag igång med att rensa i skåpar här hemma. Plötsligt står jag med fingrarna i jorden och planterar sticklingar från krukväxterna och knappt har jag hunnit tvätta bort jorden från fingrarna innan jag sätter händerna i en ny virkning.  Idéerna fullkomligt bubblar inom mig och jag tappar helt fokus. Jag som just hade sagt till mig själv att jag inte får hoppa in i något nytt innan jag tänkt över det ordentligt, minst över en natt.

spretig

Så idag spenderade jag förmiddagen med att arbeta med den nya webbutiken, den som skulle ha varit färdig för länge sedan men knappt blivit påbörjad utan mest bara bortprioriterad. Målet är att webbutiken ska vara färdig innan april är över, om jag lyckas hålla fokus borde det inte vara några problem. Igår, innan jag blev tvungen att ta tag i mitt fokus, hade jag en hel del funderingar och idéer för bloggen också, men jag kan nog behöva minst en påskhelg för att fundera ut om det är något jag ska gå vidare med innan jag bestämmer mig.

”Coffice” och vilse i skogen

En måndag utan något verkligen viktigt inplanerat i kalendern. Några minusgrader och sol utanför fönstret. Jag bestämde mig för att ta en sån där ”coffice” som folk i storstäderna brukar ta fast jag skulle ta min i skogen. Coffice är väl egentligen när man arbetar från ett café med internetuppkoppling, fast eftersom att jag inte har så många caféer att sticka till så packade jag min termos och ett par anteckningsböcker tillsammans med kameran och ett fårskinn i ryggsäcken. Kastade in turskidorna i bilen och drog till skogs.

turskidor

Såg framför mig att skida ungefär en halvtimma till en solig plats i skogen jag besökt tidigare och sedan slå mig ned på ett lammskinn och njuta av mitt kaffe samtidigt som jag skulle bena ut lite framtidsfunderingar. Men istället fick jag en svettig skidtur med en hastig kopp kaffe i halvskugga.

läderpjäxa

Det började med att det inte gick att parkera bilen på den plats jag först hade tänkt så jag körde vidare och tänkte att skidturen helt enkelt fick bli lite längre än planerat. Parkerade bilen när jag äntligen fick möjlighet, kopplade den ystra hunden i midjebältet och spände på mig turskidorna. Skaren var stenhård och trots det obefintliga glidet på turskidorna gick det undan mellan träden. Jag styrde egentligen bara rakt ut till skogs utan att tänka på vart jag åkte. Hunden drog som besatt och vi fick upp en riktigt härlig fart över ett kalhygge där solen gassade på kinderna. In i skogen igen där jag fortsatte parera runt träden som nu blev allt tätare, vi fick söka oss en bit åt väldigt fel håll för att kunna korsa en bäck som länge låg i en alldeles för brant sluttning. Till slut insåg jag att jag absolut inte skulle komma till platsen som jag först hade tänkt men jag fortsatte skida på ändå. Druttade på ändan efter att ha tjorvat in hundens lina i en buske och hade stora problem att ta mig upp, tur att ingen såg mig.

ungskog

När vi kom in i en tät ungskog med färska älgspår var hunden totalt utflippad så jag plockade av mig skidorna och gick till fots genom skogen. Väl ute hittade jag en halvsolig plats där det var vindstilla så jag slog med ned bland älgskiten för en kopp kaffe. Funderade på hur lågt jag hade åkt och hur lågt jag hade tillbaka till bilen. Kan väl inte säga att jag var vilse, jag visste åt vilket håll bilen låg, men jag hade ingen aning om hur långt bort jag kommit. Delade den medhavda smörgåsen med hunden och drack upp kaffet.

kaffepausen

Att sitta kvar och ”planera framtiden” var aldrig något alternativ, jag hade redan hunnit börja frysa och Ila var allt annat än lugn och stillsam. Vi skidade vidare i riktning mot vägen där jag parkerat bilen. Det tog inte alltför lång tid innan vi kom ut på vägen men en hel kilometer från bilen. En härlig skidtur fick jag om inte annat. Det där med ”coffice” och framtidsplanering får jag ta en annan dag!

snömonster

En utehelg

Både under lördagen och söndagen har vi varit utomhus. Den här årstiden blir det gärna så. Helgerna är nästintill heliga och även om vädret inte är helt perfekt så åker vi ut i alla fall. Det ligger fortfarande kvar tillräckligt mycket snö för att man ska kunna köra skoter, de senaste dagarnas minusgrader gör också att snön håller bra.

vindskydd

Så med lunchen nedpackad och kaffetermosen laddad åkte vi ut under förmiddagen. Slog oss ned vid en strandkant på lördagen och vid ett vindskydd vid en annan sjö på söndagen. Ut med liggunderlagen och slå sig ned med kinderna mot solen. När man sedan kommer hem framåt eftermiddagen är man så där härligt trött och kan bädda ned sig under filten i soffan ett par timmar utan att ha dåligt samvete.

lunch över eldenutekaffe

Jag lyckades hitta några fläckar med barmark. Snön har redan börjat släppa taget om flera södersluttningar.

Fredagsförmiddagen

I morse klev jag av mitt första dygnspass på extrajobbet. Även om det är ”sovande natt” så har jag väl inte direkt sovit så himla mycket. Min rygg blev direkt ovän med sängen och sömnen stördes även av en blinkande lampa på en fax som tydligen haft disko inatt. Vaknade en timma innan väckarklockan och två timmar innan arbetspassets slut. Sömnkontot på minus. Åkte direkt från jobbet till mina föräldrar och hämtade hem hunden som övernattat där. Passade på att få mig frukost hos dem också. Sen hem till soffan en stund, slog igång en podcast och lyckades somna några minuter.

Solen strålar från klarblå himmel utanför fönstret, jag brygger en kanna kaffe, startar en tvättmaskin, tar på mig extra tjocka sockar för att inte känna allt grus som skulle behöva dammsugas från golvet. Smyger upp på kontoret för att avsluta den här veckans uppgifter. Hoppas hinna med lite sol och frisk luft också innan dottern kommer hem från skolan, har nämligen lovat mig själv och henne att vi ska pyssla i eftermiddag.

Med några koppar kaffe så ska jag nog ta mig igenom den här dagen också!

Fin fredag gott folk!

kaffekopp

Tulpanbilder i mitt arkiv

När vi nu går mot våren så ångrar jag bittert även detta år att jag inte satte tulpanlökar i jorden i höstas. Tidigare om åren har jag haft tulpaner ett litet stenparti vid infarten till huset. Och när jag snubblade över dessa bilder i mitt bildarkiv här om dagen så ångrar jag ännu lite mer att jag inte tog mig tid att gräva ned några lökar i fjol. Någon gång i framtiden ska jag ha en rabatt med massor av tulpaner och andra lökväxter som förgyller våren.

tulpan tulpanbilder tulpaner tulpaner tulpaner

Tulpanerna slutade att titta upp ur jorden i stenpartiet för några år sedan. Men jag har ett par lökar nedpetade i gräsmattan någonstans också, om jag har tur hinner de blomma innan första gräsklippningen i år!

Våren på ingång!

Med avundsjuka ögon har jag i några veckor nu scrollat igenom bilder på vår och vårtecken från de södra delarna av landet i olika sociala medier. Fast besluten om att jag ändå älskar den årstid vi går igenom här uppe i norr men dock med en gnutta avundsjuka. Men så i morse vaknade jag strax före klockan 06:00 av ett välbekant ljud. Svanarna på väg ännu längre norrut passerade över vårt hus. När de välbekanta ropen tystnat somnade jag om igen, vaknade av väckarklockan en timma senare med ett leende på läpparna.

vårtecken

Snart har vi snöfria vägar och just nu smälter snön i en rasande fart. Det droppar från taken och man vill inget hellre än att vara ute i solen när den behagar att visa sig.

vårtecken soldyrkare

Under gårdagen försökte jag ta en paus från mitt skärmarbete och sitta i solen på bron en stund. Laddade upp med lammskinn, en kaffekopp och en stickning. Ila tog såklart skinnet i beslag och jag hade inte ro i kroppen att sitta så länge, men några fräknar till på näsan kan jag nog allt räkna in!

solstickare

I målbilden

Efter några fullbokade dagar med mycket jobb så skulle jag äntligen få en helt ledig dag! Varmt och vackert väder var utlovat och jag ville hinna med en skidtur innan snön blivit för blöt. Efter frukost låg temperaturen på minus två grader, perfekt före för en skidtur längs skoterspåren som hunnit frysa under natten. Jag gjorde mig redo för ett motionspass och innan jag hade hunnit knyta skidpjäxorna hade temperaturen stigit till sju plusgrader men det fanns ingen återvändo. Som tur var hade inte solen hunnit värma upp snön ännu, jag kopplade hunden till midjebältet och spände fast skidorna.

skogssoffa

Ila visade sig från sin allra bästa sida, aldrig förr har hon dragit så hårt när hon haft dragselen på sig. Jag insåg ganska fort att den här turen skulle handla om att stå på skidorna och hålla balansen för här gick det undan! Men jag förstod också att hon snart skulle tröttna och eftersom att jag valt en ganska lång runda så passade jag på att njuta av tillvaron en stund. Värmen i luften var underbar, fåglarna kvittrade och jag var nästan inte ens andfådd. Precis den här sorten av tur är det jag har eftersträvat hela vintern. I januari hade jag det här som målbild och äntligen är jag här!

När vi skidat halva sträckan slutade hunden att dra, hon sprang mest bredvid och trasslade in linan i stavarna resten av turen. Jag varvade stakåkning och skate och fortsatte njuta. Tog en liten genväg sista biten hem och landade på ca 17 kilometers åkning under 1½ timma. Underbart!

draghund skidtur

Med tanke på vilket töväder vi har haft idag så finns det risk för att jag inte hinner med så många fler turer som den här i år. Men man kan ju alltid hoppas!

Vårvinterbilder från en promenad

Vårvintern är belöningen vi får för allt mörker under vintern. Dagar som den här gör det lätt värt att genomlida den mörkaste årstiden. Solen värmer gott om dagen och tillsammans med plusgraderna smälter den snön som de senaste dagarna lagt sig på träden i skogen. Fåglarna kvittrar förnöjt i närheten men det väldiga ljuset gör det svårt att se dem. Träden gnistrar och solens värme dallrar i luften. Förhoppningsvis så får vi njuta av fler dagar liknande denna innan våren kommer på riktigt här uppe i norr.

Här kommer ett gäng vårvinterbilder från min och Ilas promenad i skogen här om dagen.

vårvinter vårvinter vårvinterbilder vårvinterbilder vårvinterbilder

 

Odla sådant man har användning för

Efter flera års odlingar har jag kommit till en stor insikt. Jag måste börja odla sådant vi tar hand om och använder oss av. Det är lätt att inspireras av andras fina kryddodlingar och tänka att jag ska minsann också ha en stor örtträdgård och odla alla mina kryddor själv. Men vad spelar det för roll att man odlar en massa kryddor om man sedan inte använder dem till något?

odla squash

I flera år odlade jag squash, mest för att de är så lättodlade och att man kan få en stor skörd trots minimalt arbete. Men inte åt vi någon squash i den här familjen inte. Självklart måste man prova sig fram vilka sorter som man gillar, det är därför jag försöker att testa några nya grödor varje år, men att i flera år odla något som man aldrig tar till vara är ett stort slöseri på både arbete och tid.

odla bondbönor

Jag har under åren sållat bort många grödor som är väldigt vackra i trädgården och doftar underbart men som inte tillför något på vårt bord. Men det handlar också om att lära sig använda det som man odlar och där kan jag bli avsevärt mycket bättre. Bondbönorna som jag odlat i flera år har jag förvällt och fryst in och sedan har de legat orörda i frysen ett helt år. Den senaste säsongen så torkade jag dem istället med tanken att kunna mala dem till mjöl och använda i maträtter eller bröd.

torka bondbönor

Så till den här odlingssäsonen försöker jag sålla och tänker bara odla sånt jag vet att vi använder oss av, med undantag för de nya sorterna som jag inte vet om vi kommer att ta vara på ordentligt ännu.

skörda grönsaker

Den där fjällturen till våren på skidor

Jag hade nästan gett upp hoppet om den där vårturen på skidor till fjälls. Träningen har varit i princip obefintlig den senaste månaden och ska jag ut på tur vill jag vara väl förberedd. På förmiddagen idag tog jag och hunden en runda på längdskidorna längs skoterspåren. Nästan 12 kilometer skrapade vi ihop och visst var det tungt men också alldeles alldeles underbart! Jag fick känslan av att det kanske inte är helt omöjligt att orka med en tur på fjället.

Så i eftermiddag har jag googlat turtips och funderat på om jag verkligen vågar mig ut alldeles ensam på vinterfjället? Just nu funderar jag på sträckan mellan Kvikkjokk och Saltoluokta under början/mitten av april, vad jag har förstått skulle det kunna vara en lämplig tur för en nybörjare som mig?  Planeringen fortsätter således och jag behöver åtminstone få fler mil på skidorna i benen innan jag vet om jag ens klarar av en tur.

fjällturen vinter

Drömmen om fjällturen på skidor under våren lever än helt enkelt!

Energipåfyllning deluxe

Jag är så glad att jag tog mig ut i skogen en sväng under gårdagen. Så fort jag satte foten på skoterspåret så kände jag hur endorfinerna började pumpa och alla energidepåer laddade så mycket det bara gick. Några minuter innan hade jag svängt in på gården hos mina föräldrar och tänkte att jag kanske kunde dricka det medhavda kaffet i solskenet på deras farstubro medans hunden gjorde av med lite energi på gården. Men mamma var precis på väg ut med skidorna och vi beslutade oss för att mötas upp för en kopp kaffe i skogen istället.

Jag körde bilen till vägs ände och fortsatte sedan längs skoterspåren. Ila, överlycklig av friheten utan koppel sprang som en ko på grönbete. Solens strålar var så starka mot den vita snön, jag skulle haft solglasögon. Efter 20 minuters promenad kom jag fram till platsen där jag skulle möta upp mamma. Slog mig ned i solen och njöt.

solig skogenergipåfyllningskidåkarenenergipåfyllningvårsolen

När mamma kom delade vi på en termos kaffe och två kakor samtidigt som vi surrade innan jag plockade ihop och gick tillbaka till bilen. Några fräknar rikare och med en lycklig känsla i kroppen, energipåfyllning när den är som allra bäst!

Ur arkivet – Skyltar längs vägen

Varje torsdag gör jag en djupdykning i mitt bildarkiv och plockar fram bilder på olika teman. Förra veckan tittade vi på bilder från en magisk sommarnatt och den här veckan är temat skyltar längs vägen.  För utom en massa ledkryss jag passerat längs stigar och leder så har jag stött på andra sorters skyltar som hamnat på bild. Här kommer ett urval av dem.

Skylt kungsleden

Den här skylten, eller kanske man skulle kunna säga konstverket, satt på ett träd vi passerade under en fjällvandring.

Skylt fiskeförbud Skyltar

Under en annan fjällvandring passerade jag skylten på bilden ovan, till historien hör att vi vid tillfället inte riktigt visste var vi befann oss så det var rätt så frustrerande att inte veta vad som skulle stå på skylten egentligen.

Skyltar Skyltar björn Skyltar fjällvandring skyltar fjäll Skyltar skjutbana

Tidigare teman i torsdagstitten i mitt bildarkiv har varit: Svamp, Månen, Fågelbilder, Lador, Skogsstigar, Hundbilder, Fotat i svartvitt & Fjällvandring i Ammarnäs. Genom att klicka på taggen ”Ur arkivet” i högerspalten kan du komma till alla inlägg på ämnet.

Ny på jobbet och sömnproblem

Det där jag skrev i söndags om ”jag har en hyffsat oplanerad vecka framför och tänkte försöka fylla den med minst en skogstur och förutom det vanliga skärmarbetet ska jag försöka få till en liten rensning i skåpar här hemma.” kan vi ju glömma. Det är onsdag och jag har jobbat på mitt nya ”extra jobb” alla veckans dagar hittills, innan veckan är slut har jag passerat 40 arbetstimmar. Men imorgon är jag ledig (vad jag vet än så länge i alla fall) och ska försöka få till en tur till skogen, kanske på skidor om vädret är okej. Det är tröttsamt att vara ny på jobbet och med arbetsuppgifter jag aldrig tidigare stött på. De dagar när jag har jobbat kvällspass har jag där till rätt så svårt att få någon ordentlig sömn och jag behöver helt enkelt ladda batterierna.

Efter dagens pass skyndade jag mig att städa i det nedsmutsade huset och köra en tvättmaskin innan middagsdags. Antog att tröttheten skulle slå mig efter middagen, och visst gjorde den det. En kopp te och sedan ska jag slå mig ned i fåtöljen med en liten stickning och se skidor på tv’n för att hålla mig vaken till kvällens avsnitt av Grey’s.

keramikkopp

Tips för en bra sömn efter sena arbetspass mottages tacksamt av hon som aldrig tidigare har upplevt problem med att sova…