Efter flera års odlingar har jag kommit till en stor insikt. Jag måste börja odla sådant vi tar hand om och använder oss av. Det är lätt att inspireras av andras fina kryddodlingar och tänka att jag ska minsann också ha en stor örtträdgård och odla alla mina kryddor själv. Men vad spelar det för roll att man odlar en massa kryddor om man sedan inte använder dem till något?
I flera år odlade jag squash, mest för att de är så lättodlade och att man kan få en stor skörd trots minimalt arbete. Men inte åt vi någon squash i den här familjen inte. Självklart måste man prova sig fram vilka sorter som man gillar, det är därför jag försöker att testa några nya grödor varje år, men att i flera år odla något som man aldrig tar till vara är ett stort slöseri på både arbete och tid.
Jag har under åren sållat bort många grödor som är väldigt vackra i trädgården och doftar underbart men som inte tillför något på vårt bord. Men det handlar också om att lära sig använda det som man odlar och där kan jag bli avsevärt mycket bättre. Bondbönorna som jag odlat i flera år har jag förvällt och fryst in och sedan har de legat orörda i frysen ett helt år. Den senaste säsongen så torkade jag dem istället med tanken att kunna mala dem till mjöl och använda i maträtter eller bröd.
Så till den här odlingssäsonen försöker jag sålla och tänker bara odla sånt jag vet att vi använder oss av, med undantag för de nya sorterna som jag inte vet om vi kommer att ta vara på ordentligt ännu.
