Trädgårdshelg

När vi förra lördagen vaknade till snötäckta gräsmattor igen så kändes det som att man kunde ge upp hoppet om sommaren i år. Men i helgen har vi fått sol och värme och plötsligt känns det som att allt är förlåtet.

Under lördagen vårstädade jag växthuset. Rensade ut allt och spolade av hela insidan med vattenslangen. Svängde in på en handelsträdgård och inhandlade plantor till årets odlingar. Oj vad jag är glad att jag valde att inte sätta några plantor själv i år. Idag har jag planterat ut de inköpta plantorna i växthuset. Kan hända att jag var lite övermodig när jag satte ned plantorna i jorden så här tidigt, det får bära eller brista! Extravärme på nätterna är så klart ett måste.

Trätrallen som vi la över sandbädden för ett par år sedan(?) har jag tagit upp på tre ställen. Jag grävde stora gropar i sanden och fyllde i groparna med jord. Sedan har jag planterat tomatplantor där i. Jag frångår alltså hinkodlingarna i år, tänker att det blir mer lättskött och mindre känsligt för över-/underbevattning så här.

tomatplanta

Genom att behålla trallen bitvis så får jag plats att ställa hinkar om jag ändå kommer på att jag vill odla mer.

I år är jag nästan helt självförsörjande på jord vilket känns grymt skönt. Är så himla glad att jag började med Bokashi, jorden är gudomligt fin att jobba med. Under vintern har jag haft ett uppehåll med att samla kompost i bokashihinkarna, eftersom att jag har lite svårt med att förvara den bra när det är kallt, men startade igång igen någon gång i mitten av mars.

Årets odlingar blir i mindre skala än tidigare år, två gurkplantor och fyra tomatplantor är allt jag har satt ännu. Det kan iofs hända att jag hinner utöka det en del men känns som att det blir ganska lagom så här.

Ute i odlingskragarna har jag förberett för att sätta frön. Det blir rödbeta, morot, palsternacka, några salladssorter och sockerärt. Sen ska det så klart bli en hel del potatis och jag har även laddat upp med sättlök. I odlingsytan jag gjorde ifjol och satte bland annat sparris i har det dykt upp en liten sparris, jag hoppas det kommer fler!

En riktigt härlig helg har vi haft med andra ord. Skönt att äntligen få sätta fingrarna i jorden!

Fredagsmys längs skogsvägar

Den här tiden på året älskar jag att åka runt om kvällen med bilen längs små grusvägar i skogen och spana efter djur. Våren har inte kommit på riktigt hit ännu men ikväll tog vi oss en tur till skogs i alla fall. Vi började med att titta till vattenläget vid stugan i forsen. Vattennivån sjunker men vi får nog räkna med att det stiger igen när snösmältningen börjar inåt landet. På stenhällarna vid forsen låg två sjöfåglar och vilade upp sig. Ingen aning vilken art det är, men det kanske någon av er vet?

sjöfågel

Ett storspovspar hade en liten kärleksstund helt oblygt på en äng.

storspov

På en annan äng passerade vi ett par rådjur.

rådjur

Vi fick även se en uggla, en tjäderhöna samt en massa andra oviktiga fåglar. Utomhustemperaturen ligger på fyra ynka plusgrader och på vissa ställen i skogen är det stora mängder snö kvar. En helt otroligt sen vår verkar det vara det här året. Kanske vi till och med hoppar över våren i år och går direkt på sommaren?!

Precis vad jag behövde

Efter sex veckor som ny på jobbet med en vardag som bara har susat fram och energinivån har konstant legat på underskott kändes det så himla jobbigt att släpa sig iväg på en pubrunda med trevliga brudar igår. Jag var nära att backa ur och istället kasta mig i soffan som vanligt en lördagskväll i mitt nya liv. Men oj vad jag är glad att jag tog mig iväg. Även om jag är hur trött som helst idag och sömnkontot ligger på minus så är jag glad ända i själen.

Jag får några timmars ensamtid hemmavid på förmiddagen att sätta sprätt på och inspirationen kryper under skinnet. Dricker stora koppar kaffe och bara landar.

Den här helgen var precis vad jag behövde!

Man ska inte ropa Hej!

Tänkte skriva ett litet inlägg idag och säga att jag fått ordning på mitt Instagramkonto igen. Återtagit kontrollen och vidtagit åtgärder för att slippa bli hackad en gång till. Ungefär precis i samma stund som att jag formulerar orden så får jag ett mail om att någon bytt lösenord på mitt konto igen. Man ska inte ropa Hej! innan man är över ån sägs det väl.

Men vi tänker på något roligare istället. Trädgård till exempel. Snart har nämligen alla mina odlingskragar tinat fram och jag får äntligen sticka händerna i jorden. Längtar i smyg efter att få vända komposten och kika om vitlöken jag satte i fjol fortfarande lever.

Till helgen börjar jag kanske leta lämpliga plantor att placera ut i växthuset, men eftersom att vi väntar snö igen efter helgen så är det nog bäst att ha lite is i magen.

Hackat Instagramkonto

Någon sjuk j*vel har hackat mitt konto på Instagram och stängt alla vägar för mig att logga in. Det är alltså inte jag som publicerar bilder där längre. Enligt vad jag kan läsa mig till hos Instagram så finns det ingen möjlighet för mig att hindra den som hackat kontot eftersom att jag tydligen hade ett för osäkert lösenord.

Så ni som följer mig på Instagram får gärna trycka på de tre punkterna högst upp till höger i min profil och Anmäla profilen för olämpligt innehåll eller något så kanske de stänger ned profilen.

På återhörande!

/S

Mot våren med stora steg

Nu har det gått över en månad sedan jag sist skrev något här. Jag har börjat på det nya jobbet och kämpar fortfarande med att hitta en bra balans mellan arbete, vila och allt det där som jag vill hinna med. Att börja på ett heltidsarbete för en som inte haft ett sådant på fem år är en riktigt stor omställning. Fritiden blir en lyxvara och tröttheten den första månaden har varit brutal.

Vi går mot vår här uppe i norr och även om det fortfarande ligger mycket snö kvar så vittnar vårfåglarna om inte annat om vad som komma skall. Jag är glad att jag tog beslutet att inte förodla några grönsaker själv det här året. Ändå kliar det i fingrarna att sätta lite frön, bara för att. Men snart har pallkragarna tinat fram och jag kan i alla fall börja lägga en grund för årets odlingar, som förmodligen kommer att bli i lite mindre skala än tidigare år.

Jag fortsätter med andra ord att försöka anpassa mig till det nya och väljer försiktigt vad som ska finnas med i framtiden och vad som kan skalas bort. Försöker då och då få lite skogsluft i lungorna och funderar över vilken typ av fjällvandring jag ska lyckas få till innan sensommaren är över.

En ny stig att utforska

Mitt framför näsan på mig dök det upp en möjlighet att kliva in på en ny stig. Ett jobb med fast lön, sysselsättning. Pengar in på kontot varje månad, trygghet. Jag kunde självklart inte motstå möjligheten att utforska den nya stigen och väljer att svänga in. Det ska bli spännande att se vart den leder och hur den formar mig.

Jag är glad att jag tillät mig att ha is i magen och gå efter tanken ”det ordnar sig alltid” efter att jag klev av studierna i höstas. Och det ska bli skönt att få en arbetsplats, arbetskamrater och lite socialt umgänge efter fem års ensamarbete hemma vid.

Jag kommer att avsluta några delar av företaget och skala bort sådant jag inte lär hinna med. För en av fördelarna med att ha en anställning är väl just att man även har en fritid, förhoppningsvis. Och fritiden antar jag att jag vill kunna ta vara på ”på rätt sätt” i framtiden.

Som sagt, vi får se vart stigen leder, och hur allt utvecklar sig. I veckan tar jag vara på mina sista dagar i frihet ;) och förbereder mig på det som komma skall.

Måndagstankar

Det är måndag och jag och Ila tar en kort morgonpromenad i ett dimmigt landskap där träden har ett lager frost på sig. Efter en sportlovsvecka är det dags att ta tag i den riktiga vardagen igen och efter att jag dragit ned på tempot och mest gör sånt jag själv vill nu för tiden så är jag inte heller lika segstartad på måndagsmorgonen.

Det gnager lite i mig att jag varken haft tid eller ork till att vara ute så mycket den här vintern. Jag har faktiskt inte haft skidorna på fötterna en enda gång ännu i år och varje gång vädret är så där underbart så skriker en del av mig att jag måste ut i skogen.

Försöker intala mig själv att man inte kan hinna med allt och att min tid i skogen kommer snart.

En kopp kaffe och så är veckan igång!

Vårvintern är här igen!

Äntligen är den här, den femte årstiden, vårvintern! En årstid där alla i närområdet vaknar till liv och man möter fler och fler bybor på skoterspåren och längs vägarna. För vår familj innebär vårvintern att vi i princip varje helg packar med oss lunch och åker (oftast skoter) ut till skogs. Mest troligt hamnar vi vid kanten av någon skogssjö där vi gräver en soffa i snön, gör upp en eld och sedan sitter med ansiktet mot solen så länge som möjligt.

skogssjö

Under helgen som gick gjorde vi vår premiärtur. När solen tryckt undan de värsta minusgraderna packade vi stekpanna och pannkaka tillsammans med en välfylld kaffetermos. Letade upp en lämplig solsida och slog oss ned. Underbart är bara förnamnet.

Ila, som börjar bli till åren och rätt så medtagen av sina krämpor, missar ändå aldrig en chans att få hänga med ut. Hon kurade ihop sig på ett fårskinn och höll utkik efter passerande ekipage.

Snöläget kändes ganska kritiskt i mitten av februari men lagom till marsmånad så fick vi ett rejält lass med snö som förhoppningsvis ger oss en lite längre vårvinter och möjligheter att ta oss ut längs spåren.

Vintermagi

Det där jag sa sist, för över två veckor sedan, om att jag landat i ett lugnare tempo höll inte så länge. Den här veckan har jag jobbat häcken av mig men det har funkat bra det med.

I torsdags visade naturen upp sig från sin allra vackraste februarisida. Och tänk att det hunnit bli så ljust om morgonen att man kan hinna med att fota lite under morgonpromenaden med hunden innan jobbet. Grämer mig dock väldigt mycket över att jag inte tog en sväng med kameran på eftermiddagen också istället för att plana ut i soffan innan kvällsaktiviteter. Dagen efter var det magiska frosttäcket på träden försvunnet.

Det kommer fler vackra dagar att fånga och shit vad skönt det är att känna att energin återvänder i takt med att dagarna blir ljusare.

På återseende!

/S

Att landa i ett lugnare tempo

Jag har hamnat i ett tempo jag trivs i. Att jobba lite då och då på ett jobb där jag får lön ifrån, göra ideellt pappersarbete i ett lagom tempo och sedan försöka pusha mitt företag framåt resten av tiden. Jag har energi kvar om kvällen (i alla fall oftast) och inspirationen kryper under skinnet på ett skönt sätt.

Här på bloggen har jag hamnat i ett ”slow-blogging-mode” och bloggar bara när lusten faller sig på, vilket känns bra just nu. Den andra bloggen, med min kreativa sida, får den stora delen av min bloggtid för tillfället. Och jag tänker att så får det vara en stund.

När den har uppochnedvända (vädermässigt i alla fall) månaden snart är över och vi kliver in i februari lär det bli mer tid utomhus. Ljuset är på väg tillbaka men den riktiga vintern verkar aldrig komma. Säsongens skidpremiär är fortfarande ogjord men jag hoppas på att få till några härliga skidturer ändå innan våren kommer.

Kvalitet före kvantitet tänker jag ska leda mig mot sommaren. Vi får väl se hur det går med det.

En vecka går så fort…

Jahapp, swish sa det visst bara så försvann den här veckan. Jag hade nog inte kunnat förvänta mig något annat egentligen men en blir alltid lika förvånad när man bara hunnit blinka så är man på en fredag igen. (Snart i alla fall)

Jag har hunnit med en hel del under veckan, men ändå inte de saker som jag tänkte att jag skulle hinna med. Som tur är finns det en fredag kvar att arbeta med, det man inte fått gjort idag får man ta imorgon helt enkelt.

Och till helgen vill jag spendera timmar utomhus, längtar efter friluftslivet och vardagsäventyr.

När en släpper lite på kraven

Det är måndag och en nästintill oplanerad vecka ligger framför. Oplanerad som i inget schemalagt jobb, inget extrajobb i sikte och inget jätteakut som en måste ta tag i. Som egenföretagare finns det dock alltid saker som ska göras men vis av tidigare erfarenheter så tänkte jag låta den här måndagen vara blank. Bara göra sånt som jag har lust till och kanske till och med göra ingenting. Dels för att jag behöver återhämtning efter en jobbhelg men också för att jag vet att jag är så segstartad på dagar som den här och att jag ändå knappt får något gjort.

När jag släpper mina krav på mig själv så kommer också inspirationen krypandes och jag får saker gjorda, även om jag inte behöver. Så när morgonrutinen med frukost, hundpromenad och två koppar kaffe är avklarat så sitter jag likfullt vid skärmen och har påbörjat veckans oskrivna ”att göra lista”. Oj så lättlurad jag är.

Men jag tänkte inte bli så länge framför skärmen (vi får väl se hur det går med det). Det verkar bli en härlig dag utanför fönstret och jag vet en hund som skulle bli överlycklig om hon fick springa lös på isen en stund…

Hela tiden kom det bara mer och mer och mer

    ”Jag såg nästan ingenting för snön som vräkte ned och hela tiden kom det bara mer och mer och mer. Ja, hela tiden kom det bara mer. ”

Vissa dagar känns som tagna ur ett musikstycke, idag (och igår) ackompanjeras jag av den här låten av Euskefeurat förutom det där med plogbilen, för den aktar jag mig för!

     ”Jag ragla fram på vägen nästan som om jag var full o det var nog minst en halvmeter med snö. Jag snavade, jag halkade, jag drattade omkull…”

mer och mer

Han är en fenomenal textskrivare den där Ronny Eriksson, jag hamnar ofta i situationer som känns som de är regisserad av honom. Jag kanske får anledning till att återkomma i ämnet senare, nu måste jag ut och skotta snö.

Pärlemormoln, norrsken och soluppgång

Under helgen i Tärnaby så fick vi se ett rejält pärlemormoln. Pärlemormolnen är ganska ovanliga men man har tydligen större chans att se dem i fjällkedjan och när solen är under horisonten.

Jag är ganska säker på att jag har sett den här typen av moln tidigare men aldrig så här tydligt. Det här molnet såg nästan ut som ett hål i den annars så molntäckta himlen.

Under kvällen klarnade det upp och efter middagen sprakade norrskenet på himlen. Jag hade varken stativ eller rätt objektiv med mig till kameran men var ändå tvungen att gå ut och fota.

norrsken

På nyårsdagen innan vi började köra hemåt igen vinkade Tärnaby av oss med en härlig soluppgång i horisonten.

När kylan slår till

Igår vaknade vi till en utomhustemperatur på minus trettiotvå grader. Man är inte så jättekaxig i den temperaturen och vi styrde om våra planer för dagen. Att åka 20 km tur och retur för att handla kändes inte aktuellt, vi fick helt enkelt hålla till godo med det som fanns i frysen. Att köra dottern till ridningen och sedan låta bilen stå utan motorvärmare i 1½ timma kändes inte heller aktuellt så det ställdes också in. Tur var nog det, för när jag skulle göra ett kortare ärende till mina föräldrar i grannbyn en stund senare så startade inte den ena bilen. Och den bil som startade mådde inte så bra i kylan kan jag lova.

kylan

Vi hade också planer på en trevlig utekväll för en gångs skull, men man har liksom inte lust att göra det heller när temperaturen kryper ned till minus trettiofyra grader. Bara tanken på att stå i finklänning och tunnstrumpor för att vänta på en taxi hem mitt i natten får mig att frysa.

kyligt

Så vi fick en inomhusdag hemmavid och gjorde ingenting. Jag tror minsann att jag under de senaste veckornas slappande har återfått min energi och igår sprudlade inspirationen till att göra allt möjligt och jag kände mig näst intill rastlös. Ska bli skönt att återgå till normala rutiner på måndag igen!

En nyårsafton i Tärnaby

Vi har spenderat tre nätter i Tärnaby för att fira in det nya året. En riktigt trevlig tillställning där vi tillsammans med nio andra familjer hade hyrt en gård som i vanliga fall verkar vara ett vandrarhem. Vi kände inte så många i sällskapet men lärde känna desto fler och de tjugo barnen hade så himla roligt tillsammans.

åkerlundska gårdentärnaby

Eftersom att jag helst inte åker utför så har jag agerat servicepersonal och varit ute och fotat när alla andra hängde i backen. Vi hade dock inte vädret på vår sida riktigt. Det regnade på ankomstdagen, dagen efter blåste det ganska mycket och nyårsaftonen snöade så det stod härliga till! Vi åkte hem igen på nyårsdagen som självklart blev den bästa dagen vädermässigt.

tärnaby

När de andra var i backen en av dagarna så passade jag på att jobba lite. Eftersom att gården saknade internet (gu’ så skönt!) så roade jag mig med att sortera bilder från 2016 och lite andra små ”offlinejobb”.

Den andra dagen ville sällskapet testa backarna i Hemavan istället så jag följde med dem dit. Det snöade overkligt mycket och snöflingorna var stora som hus, typ.

Vi skålade sen in det nya året och tittade på raketer från Anjabacken i Tärnaby efter en god trerättersmiddag. En riktigt toppen helg med andra ord!

Jag har lite fler bilder och mer att berätta om den här helgen men det tar vi en annan dag!

Spara

Spara

Spara

Spara

Mina mål för 2017

Inför 2016 satte jag upp ett gäng med mål som jag ville uppnå under året. Om jag ska vara ärlig så gick det inte direkt jättebra dem. Men det drar vi ett sträck över nu och siktar framåt istället.

Jag tänker att tjugohundrasjutton ska bli året när pusselbitar faller på plats. Ett år där jag skalar bort sånt som tar onödig energi och istället ägnar mig åt sådant som jag tycker om och det som ger mig energi.

Rent konkret så vill jag:

  • Spendera mer tid utomhus ~ Sätter upp ett mål här med minst 7 tältnätter så jag har något att sträva mot.
  • Ta vara på mer av naturen ~ Plocka mer bär och bli bättre på att använda det jag skördar.
  • Bli starkare och uthålligare ~ Kondition och styrka, jag ska inte slarva med träningen. 
  • Fortsätta utveckla mitt företag ~ Det går sakta framåt, i år ska jag försöka öka takten.
  • Bli bättre på att bearbeta mina bilder ~ Om 2016 var året när jag tog fotograferingen ett steg framåt så ska 2017 bli året när jag blir bättre på att bearbeta mina bilder.

Sen har jag såklart tusen andra saker som jag vill göra under det här året. Men jag har lärt av mina misstag och tänker inte sätta för höga krav på mig själv. Man kan inte hinna allt och det här året ska jag försöka landa i att det lilla också duger.

Vad är dina planer och mål för det nya året?

Spara

Bilder från året som gick

Innan vi kliver in i det nya året tänkte jag dela med mig av en del bilder som aldrig blivit publicerade under året. Jag har fotat mer än året innan och när jag gick igenom min bildmapp för 2016 så var det en sisådär 9500 bildfiler… Med andra ord så är det en hel del bilder som aldrig blivit publicerade här.

Jag har mest fotat natur i år igen verkar det som och här kommer en radda bilder ur mina mappar.

Men alla bilder har så klart inte platsat att publicera… bilden nedan är ett sådant exempel. Dock har jag problem med att radera bilder även om de klassas som skräp.

Med det så vill jag önska dig som läser ett riktigt Gott Nytt År, vi ses snart igen!

Spara

En summering av tvåtusensexton del II

Jag summerar året som gick och vi har kommit till del II, den första delen kan ni läsa här.

Vi är nu i junimånad och jag jobbar häcken av mig på mitt extrajobb. Vi kan äntligen ta oss ut till stugan i forsen och spenderar många lediga timmar där.

Jag sorterar bland arvegods från mormor och påtar i trädgården.

Sen kommer juli månad och när jag tittar tillbaka i arkivet så verkar den här månaden också mest bara ha handlat om trädgård eller lediga timmar vid stugan i forsen. Jag vet också att jag jobbade alldeles för mycket under juni, juli och att de lediga timmarna i stugan var guld värt!

Augusti var skördemånaden och jag skördade tomater på löpande band. Det blev höst och vi åkte på en underbar fjällsemester till Miekak.

Jag plockade kantareller och åkte en sväng till Hemavan med jobbet. I slutet av augusti kom den första frosten och sedan kliver vi in i september. Jag gör en kraftansträngning och försöker ta tag i min utbildning men får en månad senare se mig besegrad och lägger återigen studierna åt sidan.

I september är vi mycket utomhus. Fiskar, plockar bär och svamp eller sitter vid älvkanten på stugan i forsen.

Oktober blir en återhämtningsmånad och vi fortsätter att vara utomhus. Jag fotar norrsken och svanar som lämnar sina sommarställen. Vi säger tack för säsongen till stugan i forsen och jag plockar årets sista svampar. Månaden avslutas med att jag försöker hitta den väg jag vill gå.

Sen kommer november och snön, jag är trött mest hela tiden och jobbar en hel del.

December 2016 är också en inläggsfattig månad. Jag drömmer om att ta mig ut i skogen men kommer mig aldrig riktigt ut.

Det känns som att jag kan lägga det här året till handlingarna, inget toppen år men heller inget botten år. En annan dag tänker jag berätta om mina mål för det kommande året!

Spara

Spara