Vintermagi

Det där jag sa sist, för över två veckor sedan, om att jag landat i ett lugnare tempo höll inte så länge. Den här veckan har jag jobbat häcken av mig men det har funkat bra det med.

I torsdags visade naturen upp sig från sin allra vackraste februarisida. Och tänk att det hunnit bli så ljust om morgonen att man kan hinna med att fota lite under morgonpromenaden med hunden innan jobbet. Grämer mig dock väldigt mycket över att jag inte tog en sväng med kameran på eftermiddagen också istället för att plana ut i soffan innan kvällsaktiviteter. Dagen efter var det magiska frosttäcket på träden försvunnet.

Det kommer fler vackra dagar att fånga och shit vad skönt det är att känna att energin återvänder i takt med att dagarna blir ljusare.

På återseende!

/S

Att landa i ett lugnare tempo

Jag har hamnat i ett tempo jag trivs i. Att jobba lite då och då på ett jobb där jag får lön ifrån, göra ideellt pappersarbete i ett lagom tempo och sedan försöka pusha mitt företag framåt resten av tiden. Jag har energi kvar om kvällen (i alla fall oftast) och inspirationen kryper under skinnet på ett skönt sätt.

Här på bloggen har jag hamnat i ett ”slow-blogging-mode” och bloggar bara när lusten faller sig på, vilket känns bra just nu. Den andra bloggen, med min kreativa sida, får den stora delen av min bloggtid för tillfället. Och jag tänker att så får det vara en stund.

När den har uppochnedvända (vädermässigt i alla fall) månaden snart är över och vi kliver in i februari lär det bli mer tid utomhus. Ljuset är på väg tillbaka men den riktiga vintern verkar aldrig komma. Säsongens skidpremiär är fortfarande ogjord men jag hoppas på att få till några härliga skidturer ändå innan våren kommer.

Kvalitet före kvantitet tänker jag ska leda mig mot sommaren. Vi får väl se hur det går med det.

En vecka går så fort…

Jahapp, swish sa det visst bara så försvann den här veckan. Jag hade nog inte kunnat förvänta mig något annat egentligen men en blir alltid lika förvånad när man bara hunnit blinka så är man på en fredag igen. (Snart i alla fall)

Jag har hunnit med en hel del under veckan, men ändå inte de saker som jag tänkte att jag skulle hinna med. Som tur är finns det en fredag kvar att arbeta med, det man inte fått gjort idag får man ta imorgon helt enkelt.

Och till helgen vill jag spendera timmar utomhus, längtar efter friluftslivet och vardagsäventyr.

När en släpper lite på kraven

Det är måndag och en nästintill oplanerad vecka ligger framför. Oplanerad som i inget schemalagt jobb, inget extrajobb i sikte och inget jätteakut som en måste ta tag i. Som egenföretagare finns det dock alltid saker som ska göras men vis av tidigare erfarenheter så tänkte jag låta den här måndagen vara blank. Bara göra sånt som jag har lust till och kanske till och med göra ingenting. Dels för att jag behöver återhämtning efter en jobbhelg men också för att jag vet att jag är så segstartad på dagar som den här och att jag ändå knappt får något gjort.

När jag släpper mina krav på mig själv så kommer också inspirationen krypandes och jag får saker gjorda, även om jag inte behöver. Så när morgonrutinen med frukost, hundpromenad och två koppar kaffe är avklarat så sitter jag likfullt vid skärmen och har påbörjat veckans oskrivna ”att göra lista”. Oj så lättlurad jag är.

Men jag tänkte inte bli så länge framför skärmen (vi får väl se hur det går med det). Det verkar bli en härlig dag utanför fönstret och jag vet en hund som skulle bli överlycklig om hon fick springa lös på isen en stund…

Hela tiden kom det bara mer och mer och mer

    ”Jag såg nästan ingenting för snön som vräkte ned och hela tiden kom det bara mer och mer och mer. Ja, hela tiden kom det bara mer. ”

Vissa dagar känns som tagna ur ett musikstycke, idag (och igår) ackompanjeras jag av den här låten av Euskefeurat förutom det där med plogbilen, för den aktar jag mig för!

     ”Jag ragla fram på vägen nästan som om jag var full o det var nog minst en halvmeter med snö. Jag snavade, jag halkade, jag drattade omkull…”

mer och mer

Han är en fenomenal textskrivare den där Ronny Eriksson, jag hamnar ofta i situationer som känns som de är regisserad av honom. Jag kanske får anledning till att återkomma i ämnet senare, nu måste jag ut och skotta snö.

Pärlemormoln, norrsken och soluppgång

Under helgen i Tärnaby så fick vi se ett rejält pärlemormoln. Pärlemormolnen är ganska ovanliga men man har tydligen större chans att se dem i fjällkedjan och när solen är under horisonten.

Jag är ganska säker på att jag har sett den här typen av moln tidigare men aldrig så här tydligt. Det här molnet såg nästan ut som ett hål i den annars så molntäckta himlen.

Under kvällen klarnade det upp och efter middagen sprakade norrskenet på himlen. Jag hade varken stativ eller rätt objektiv med mig till kameran men var ändå tvungen att gå ut och fota.

norrsken

På nyårsdagen innan vi började köra hemåt igen vinkade Tärnaby av oss med en härlig soluppgång i horisonten.

När kylan slår till

Igår vaknade vi till en utomhustemperatur på minus trettiotvå grader. Man är inte så jättekaxig i den temperaturen och vi styrde om våra planer för dagen. Att åka 20 km tur och retur för att handla kändes inte aktuellt, vi fick helt enkelt hålla till godo med det som fanns i frysen. Att köra dottern till ridningen och sedan låta bilen stå utan motorvärmare i 1½ timma kändes inte heller aktuellt så det ställdes också in. Tur var nog det, för när jag skulle göra ett kortare ärende till mina föräldrar i grannbyn en stund senare så startade inte den ena bilen. Och den bil som startade mådde inte så bra i kylan kan jag lova.

kylan

Vi hade också planer på en trevlig utekväll för en gångs skull, men man har liksom inte lust att göra det heller när temperaturen kryper ned till minus trettiofyra grader. Bara tanken på att stå i finklänning och tunnstrumpor för att vänta på en taxi hem mitt i natten får mig att frysa.

kyligt

Så vi fick en inomhusdag hemmavid och gjorde ingenting. Jag tror minsann att jag under de senaste veckornas slappande har återfått min energi och igår sprudlade inspirationen till att göra allt möjligt och jag kände mig näst intill rastlös. Ska bli skönt att återgå till normala rutiner på måndag igen!

En nyårsafton i Tärnaby

Vi har spenderat tre nätter i Tärnaby för att fira in det nya året. En riktigt trevlig tillställning där vi tillsammans med nio andra familjer hade hyrt en gård som i vanliga fall verkar vara ett vandrarhem. Vi kände inte så många i sällskapet men lärde känna desto fler och de tjugo barnen hade så himla roligt tillsammans.

åkerlundska gårdentärnaby

Eftersom att jag helst inte åker utför så har jag agerat servicepersonal och varit ute och fotat när alla andra hängde i backen. Vi hade dock inte vädret på vår sida riktigt. Det regnade på ankomstdagen, dagen efter blåste det ganska mycket och nyårsaftonen snöade så det stod härliga till! Vi åkte hem igen på nyårsdagen som självklart blev den bästa dagen vädermässigt.

tärnaby

När de andra var i backen en av dagarna så passade jag på att jobba lite. Eftersom att gården saknade internet (gu’ så skönt!) så roade jag mig med att sortera bilder från 2016 och lite andra små ”offlinejobb”.

Den andra dagen ville sällskapet testa backarna i Hemavan istället så jag följde med dem dit. Det snöade overkligt mycket och snöflingorna var stora som hus, typ.

Vi skålade sen in det nya året och tittade på raketer från Anjabacken i Tärnaby efter en god trerättersmiddag. En riktigt toppen helg med andra ord!

Jag har lite fler bilder och mer att berätta om den här helgen men det tar vi en annan dag!

Spara

Spara

Spara

Spara

Mina mål för 2017

Inför 2016 satte jag upp ett gäng med mål som jag ville uppnå under året. Om jag ska vara ärlig så gick det inte direkt jättebra dem. Men det drar vi ett sträck över nu och siktar framåt istället.

Jag tänker att tjugohundrasjutton ska bli året när pusselbitar faller på plats. Ett år där jag skalar bort sånt som tar onödig energi och istället ägnar mig åt sådant som jag tycker om och det som ger mig energi.

Rent konkret så vill jag:

  • Spendera mer tid utomhus ~ Sätter upp ett mål här med minst 7 tältnätter så jag har något att sträva mot.
  • Ta vara på mer av naturen ~ Plocka mer bär och bli bättre på att använda det jag skördar.
  • Bli starkare och uthålligare ~ Kondition och styrka, jag ska inte slarva med träningen. 
  • Fortsätta utveckla mitt företag ~ Det går sakta framåt, i år ska jag försöka öka takten.
  • Bli bättre på att bearbeta mina bilder ~ Om 2016 var året när jag tog fotograferingen ett steg framåt så ska 2017 bli året när jag blir bättre på att bearbeta mina bilder.

Sen har jag såklart tusen andra saker som jag vill göra under det här året. Men jag har lärt av mina misstag och tänker inte sätta för höga krav på mig själv. Man kan inte hinna allt och det här året ska jag försöka landa i att det lilla också duger.

Vad är dina planer och mål för det nya året?

Spara

Bilder från året som gick

Innan vi kliver in i det nya året tänkte jag dela med mig av en del bilder som aldrig blivit publicerade under året. Jag har fotat mer än året innan och när jag gick igenom min bildmapp för 2016 så var det en sisådär 9500 bildfiler… Med andra ord så är det en hel del bilder som aldrig blivit publicerade här.

Jag har mest fotat natur i år igen verkar det som och här kommer en radda bilder ur mina mappar.

Men alla bilder har så klart inte platsat att publicera… bilden nedan är ett sådant exempel. Dock har jag problem med att radera bilder även om de klassas som skräp.

Med det så vill jag önska dig som läser ett riktigt Gott Nytt År, vi ses snart igen!

Spara

En summering av tvåtusensexton del II

Jag summerar året som gick och vi har kommit till del II, den första delen kan ni läsa här.

Vi är nu i junimånad och jag jobbar häcken av mig på mitt extrajobb. Vi kan äntligen ta oss ut till stugan i forsen och spenderar många lediga timmar där.

Jag sorterar bland arvegods från mormor och påtar i trädgården.

Sen kommer juli månad och när jag tittar tillbaka i arkivet så verkar den här månaden också mest bara ha handlat om trädgård eller lediga timmar vid stugan i forsen. Jag vet också att jag jobbade alldeles för mycket under juni, juli och att de lediga timmarna i stugan var guld värt!

Augusti var skördemånaden och jag skördade tomater på löpande band. Det blev höst och vi åkte på en underbar fjällsemester till Miekak.

Jag plockade kantareller och åkte en sväng till Hemavan med jobbet. I slutet av augusti kom den första frosten och sedan kliver vi in i september. Jag gör en kraftansträngning och försöker ta tag i min utbildning men får en månad senare se mig besegrad och lägger återigen studierna åt sidan.

I september är vi mycket utomhus. Fiskar, plockar bär och svamp eller sitter vid älvkanten på stugan i forsen.

Oktober blir en återhämtningsmånad och vi fortsätter att vara utomhus. Jag fotar norrsken och svanar som lämnar sina sommarställen. Vi säger tack för säsongen till stugan i forsen och jag plockar årets sista svampar. Månaden avslutas med att jag försöker hitta den väg jag vill gå.

Sen kommer november och snön, jag är trött mest hela tiden och jobbar en hel del.

December 2016 är också en inläggsfattig månad. Jag drömmer om att ta mig ut i skogen men kommer mig aldrig riktigt ut.

Det känns som att jag kan lägga det här året till handlingarna, inget toppen år men heller inget botten år. En annan dag tänker jag berätta om mina mål för det kommande året!

Spara

Spara

En summering av tvåtusensexton del I

Det har blivit dags att summera året som gått. Rent generellt så har nog tvåtusensexton varit ett helt vanligt år för mig som inte kommer att sticka ut så himla mycket åt något håll tänker jag. Varken som ett dåligt år eller som ett av de bättre åren. Men en alldeles utmärkt grund att stå på när man ska forma året som kommer.

När jag klev in i det här året hade jag en betydligt bättre kondition än vad jag har nu, de första månaderna åkte jag skidor och löptränade några gånger per vecka. Och en kall januaridag gjorde jag en tung skidtur genom en vacker vinterskog.

I slutet av januari bestämde jag mig också för att ta ett studieuppehåll under vårterminen för att hinna ikapp med släpande tentor och annat arbete.

Under februari såg jag dokumentären Cowspiracy och funderade mycket över klimatförändringar och vad jag själv kunde göra för att dra mitt strå till stacken.

Jag började planera odlingssäsongen och vi skottade mycket snö.

 

I mars skaffade jag mig ett extrajobb där jag fortfarande är kvar och trivs som fisken i vattnet.

Det blev en hel del utomhusvistelser och ”vardagsäventyr” på skidor och till fots i skogen under vårvinter. Till slut fick jag ge upp drömmen om att kunna åka en skidtur på längden i fjällen.

 

 

 

 

 

April blev en inläggsfattig månad här på bloggen, jag antar att jag hade mycket i livet utanför internet.

Sen kom våren och majmånad, mitt trädgårdsliv börjar på riktigt under maj och jag satte spaden i jorden direkt. Månaden avslutades med en riktig försommarhelg. Odlingssäsongen har jag sammanfattat i två tidigare inlägg och de kan man läsa här och här.

Summeringen av de resterande månaderna kommer en annan dag.

Spara

Spara

Den bästa julhelgen på länge

Julhelgen är över och jag kan se tillbaka på en av de bättre jularna på länge. En lugn och skön helg helt utan stress. När julklapparna väl var inhandlade och inslagna så har jag inte stressat en endaste sekund, och vilken succé!

julen 2016

Det blev en liten julafton här hemma, inte riktigt som planerat men det blev bra ändå. Maten smakade gott och tomten kom med paket till alla snälla barnen.

Dagarna efter julaftonen har vi lekt med julklappar, i vanlig ordning, och skrotat runt i långkalsonger.

De resterande mellandagarna ska jag använda till maximal återhämtning och uppladdning inför det nya året.

Det lider mot jul

… och den riktiga julstressen börjar göra sig påmind. Försöker fokusera på vad som redan är gjort istället för allt som måste göras. Vi har ju faktiskt köpt några av julklapparna, jag vet vad jag ska bidra med för mat till julbordet och jag är ju faktiskt ledig en dag den här veckan… Julgranen är på plats och sen återstår bara resten av sånt som borde hinnas med. Det blir en jul i år också oavsett om jag stressar eller inte.

Decembermånad fortsätter att bjuda på magiska soluppgångar och nedgångar, vi hinner se solen en timma eller så innan den försvinner igen. Snön däremot regnade nästan bort igår och dagens blidväder lär väl ta det sista.

soluppgång december

Det börjar med idag (eller imorgon)

Jag har fått klartecken från sjukgymnasten att börja springa igen. Eller egentligen har jag väl aldrig varit förbjuden att springa men jag har inbillat mig att det kanske inte var så bra att ta tag i löpträningen när man har dåligt i ryggen. Det är över ett halvår sedan jag sprang sist och jag vill verkligen komma igång igen. Mest för att nå den där känslan av att man orkar och alla de bra sidoeffekterna med att röra på sig.

Men det blir ju också så lätt att skjuta den där premiären på framtiden. Nyår är ju perfekt att använda som startpunkten för att ta tag i sitt liv igen. Därför tänkte jag vara lite motvallskärring och försöka ta tag i den där löpningen redan idag, eller eventuellt imorgon. För att liksom ha tjuvstartat lite och ha klivit över den där tröskeln innan det nya året har börjat. Det lär inte bli roligt när jag inser hur lite jag orkar på det där första löppasset därför sätter jag ribban lågt och försöker vara glad över det lilla.

Jag sätter målet till att hinna med fyra pass innan nyår, det borde väl inte vara så svårt att nå? En lagom tjuvstart för att liksom redan vara igång när det nya året börjar!

Tankspridd eller begynnande alzheimer?

En ganska vanlig fredag vid lunchtid (i fredags) åkte jag och dottern de femton kilometerna till ICA för att hämta ut ett paket och snabbhandla något ätbart till lunch. Tidigare på morgonen hade jag scrollat igenom mitt eget flöde på instagram och fnissat lite över att jag ifjol åkte till samma ICA för att hämta ut ett paket men glömt id-kortet hemma och fick åka hem för att hämta.

Den här fredagen blev det snäppet värre. Jag checkade nämligen ut paketet i kassan och betalade för det ätbara vi köpt till lunchen men glömmer sedan av att plocka med mig paketet. När jag svänger in hemma på infarten inser jag mitt misstag och blir lite rädd för mig själv. Som tur var låg det varken något dyrt i paketet eller någon julklapp. Jag ringde till butiken och bad dem lägga undan paketet så jag kan hämta det senare (om det fortfarande finns kvar).

Det jobbiga i kråksången är att sånt här inte brukar hända mig. Jag är den som har koll på saker och absolut inte klantar till det på det här sättet. Jag lockades att googla symptom på alzheimer men stoppade mig själv och la mig på sofflocket istället. Sen kom den här ↓ lilla damen och förgyllde vår fredagskväll, eller mest dotterns för jag gled iväg på en trevlig julfest.

En dos av skogen och en nypa frisk luft

Igår innan lunch åkte jag och min trogna vän ut till skogen en sväng. Solen skymtades i horisonten och ett par decimeter tjockt snölager täcker marken. Tio minusgrader i luften och jag hade klätt mig så pass mycket att jag till slut fick ta av mig jackan.

Jag släpade kamerastativet genom den täta skogen till en av mina favoritplatser. Tänkte försöka träna på det här med att fota utan att stå bakom kameran. Gick väl så där, men träning ger färdighet. Hunden som sprungit utom synhåll för längesedan dök upp när hon hörde kamerans ljud från självutlösaren. Hon hatar det ljudet (tillsammans med en rad andra ljud) och blir galen av det.

Stativet stod inte så bra i snön utan började sjunka vilket gjorde att kamerans fokuspunkt flyttade på sig. Träning ger färdighet…

Efter en stunds fotande började magen kurra och vi begav oss hemåt igen. Energinivån återställd och eftermiddagens kontorsarbete gick som en dans!

Ni anar inte hur mycket kvistar som fastnar i den där hundens päls, hälften av dem hittade jag i soffan igårkväll.

En onsdag mitt i veckan igen

Alltså, det känns som att historien upprepar sig. Det är min ”ledigvecka” från det avlönade arbetet och jag har såsat bort både måndagen och tisdagen. Kliver in i onsdagen och känner mig redo att ta tag i veckan. Skriver listor på saker som ska göras (jag ljuger inte när jag säger att jag har tio olika att-göra-listor på skrivbordet).

Funderar bland annat över julklappar och det här med att vara ute i god tid. Kanske har att vara ute i god tid redan passerat, men det är väl en bedömningsfråga. Vet dock att jag och min sambo jobbar bra under press och vi brukar lyckas handla alla julklapparna på ett par timmar några dagar innan självaste julaftonen. Men i år har jag noll koll på vad som borde handlas…

oslagbart-vackert

Igår hade vi tjugotvå minusgrader på morgonen och det var en oslagbart vacker dag. Idag är det två plusgrader. Jag gillar kontraster, men helst inte när det kommer till decemberväder.

Det har blivit dags att ta tag i några av mina att-göra-listor och försöka rädda upp den här veckan, jag ska bara svälja en kopp kaffe först…

backspegel

Att hämta hem en julgran i snöstormen

I det här huset kommer ingen plastgran in. Det har jag bestämt. Det innebär dock att vi måste ut i skogen och leta efter en lämplig gran att plocka med oss hem. Det behöver inte vara världens snyggaste gran, huvudsaken den inte är av plast liksom.

gran

I år har det väl gått lite sisådär med att leta och hitta en lämplig gran. Mellan mina arbetspass i helgen gav vi oss ut för att för andra gången i år leta. Tillslut blir det lite frustrerande, speciellt när det snöar som sjutton, och man liksom haffar första bästa gran nästan. Vi hittade en gran i snöstormen, om den duger är oklart ännu. Den är vårt andrahandsalternativ, om vi inte lyckas hitta någon bättre.

granjakt

Jag är lite rädd för att den är några storlekar för stor och möjligtvis inte får plats i vårt vardagsrum?! Men nu har vi en gran i alla fall och julen är räddad!

julgran

Jag är bara lite trött

Klockan är strax efter ett. Utanför fönstret syns en solnedgång bakom molnen i horisonten. Jag har just kastat i mig en lunch efter att ha varit på ett jobbmöte. Mina ögon går i kors och jag funderar på hur jag ska prioritera resten av dagen. Att krypa ned i sängen för en eftermiddagslur känns såååå lockande.

Stirrar en stund på högen med papper som borde prioriteras men ögonen dras mot den där solnedgången igen. Det blåser hårt där ute och snöflingorna har börjat falla.

solnedgang-november

Den här tiden på året är verkligen mörk. Inte konstigt att man blir lite trött. Tjugotvå dagar kvar, sen vänder det. Jag bestämmer mig för att prioritera de viktigaste papperna i högen innan tröttheten får vinna. Det kommer en ny dag imorgon!

solnedgang-november-2