Min väg mot en rörligare vardag

Under 2019 var jag sjukskriven en period med fruktansvärd huvudvärk. Läkaren kunde inte inte hitta något fel på mig och inte heller hälsocentralens sjukgymnast. Det var inte förrän jag gick till en annan sjukgymnast som jag äntligen fick veta orsaken till min huvudvärk. En svag nacke, svaga skuldror och en väldigt svag rygg skulle få sig rehab. Gick hos sjukgymnasten i nästan ett halvår och gjorde mina övningar flitigt. Under hösten såg allt bra ut och jag kunde avsluta sjukgymnastbesöken med löfte om att jag skulle fortsätta göra övningar regelbundet.

Tror ni att jag har gjort mina övningar efter den där sista gången hos sjukgymnasten? Nä, precis. Inte en enda gång. Tror ni att jag är tillbaka på ruta ett snart? Jo, det tror jag med! Som tur är har jag nu verktygen för att ta mig uppåt igen. Det är bara disciplinen som behöver slipas. Drömmålet är att kunna börja löpträna när barmarkssäsongen är här.

I flera år har jag längtat efter att vara “en sån som springer”, jag har varit ganska nära att vara där ett par gånger men något obetydligt kom i vägen och disciplinen försvann.

Till nyår satte jag mitt mål om en rörligare vardag och regler för hur jag ska nå dit. Jag börjar med promenader, ska försöka få det till en vardagsrutin som tillslut blir så självklar att den inte känns jobbig. Och så mutar jag mig själv så klart med olika materiella belöningar efter varje avklarat mål!

Mål ett var att promenera totalt 5 km per dag under hela januari. Jag använder aktivitetsklockan som facit och den räknar total rörelse per dag. Ett lågt satt mål som ändå “tvingar” mig ut för en kortare promenad de flesta dagarna. Och jag klarade mitt mål! I snitt promenerade jag 5,9 kilometer per dag under januari, siffran för månaden innan var 3,1.

Nästa mål är att under februari promenera minst 5 km per dag + att jag ska köra mina rehabövningar minst 3 ggr/vecka. Promenaderna känns inte längre som ett problem men de där rehabövningarna har jag lite svårt för att få till än så länge.

Skogsstig
Målbilden, en löptur längs skogsstigar framåt sensommaren…

Målet för mars är inte satt ännu. Vi får se hur känslan är när jag kommer dit. Jag klurar just nu på vad mutan för februari ska bli. Mutan för januari var ett par dubbade promenad-/löparskor som jag hoppas snart står på min skohylla. Jag hade behövt dessa under alla halkiga promenader i januari…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *