En kväll i juli

Det är söndag och dagen innan sista arbetsveckan före semestern. Vi har just städat undan middagen och sambon tänker ge sig iväg och fiska. Det är en sån där härlig sällsynt sommarkväll och jag bestämmer mig för att följa med och fiska, visst att tv-soffan lockar men jag är inte redo med den här helgen ännu.

åbyälven

Laddar upp med några extra drag och beteslås i en liten fiskelåda som jag sätter i benfickan på mina fjällrävenbyxor. Vis av tidigare erfarenheter av att bottennapp är vanligt förekommande när jag fiskar i strömmande vatten.

Vi svänger ned på en parkeringsplats och tar en stig genom stor och gammal skog fram till älven. Den låga solen kastar härliga strålar genom skogen och vi kommer snart fram till vattnet.

fiskekväll

Sambon mumlar något om att han går uppströms och pekar på en plats han tycker jag kan fiska från innan han går. Med kameran runt halsen, fiskespöt i ena handen och ett stadigt grepp runt kaffetermosen med den andra handen hoppar jag ostadigt över några stenar för att komma ut till en större stenhäll i vattnet.

åbyälv

Gör i ordning fiskespöt och ser hur det vakar en bit utanför. Balanserar längst ut på en sten och kastar några kast. Inser att jag kommer att fastna en hel del och svär över att jag bara tog med mig mina nyaste och finaste drag. Här hade det varit läge att använda några billigare och äldre drag om man ändå bara ska fastna hela tiden.

Inte helt oväntat fastnar jag ganska fort och får lov att slita av linan. Googlar hur man knyter fiskeknutar samtidigt som jag häller upp kaffe i kåsan. Min fiskekamrat, som oftast är den som får knyta fast det där beteslåset åt mig, är alldeles för långt bort för att komma och rädda mig. Dessutom har han en lax i sikte gjorde han mig varse om när han passerade tidigare för att hämta något han glömt i bilen.

åbyälven

Lyckas få fast beteslåset och krokar fast ett nytt drag. Njuter av att solen värmer och att myggen håller sig borta. Forsen brusar och de där vakande fiskarna inger hopp om att det i alla fall finns fisk i vattnet. När jag för tredje gången tappar draget i ett bottennapp ger jag upp fiskandet och sätter mig ned.

Låter solen värma mina axlar och dricker några koppar kaffe till. Det gör inget att jag just kastat bort alla mina finaste drag eller att jag inte fick någon fisk, det är kvällar som den här som lägger sig som bomull runt hjärtat och värmer långt efter att solen gått ned. Eller ja, solen går ju inte ned hos oss den här årstiden, men ni fattar…