Att plocka svamp i slutet av oktober

Den milda hösten har förlängt en redan suverän svampsäsong. I skogen står fortfarande trattkantarellerna fina, många av dem i alla fall. Så jag hakade på mamma ut i skogen här om dagen. Att plocka svamp så här sent på säsongen hör inte till vanligheterna här uppe hos oss så det gäller att passa på när tillfället ges.

trattkantareller

När blåbärsriset har släppt sina blad så blir trattkantarellerna lättare att se. Men å andra sidan så har även de stora lövträden släppt sina blad vilket gör att man förmodligen också missar en del svamp. När det har varit ett sånt här bra svampår som i år och sen den milda hösten på det så hittar man faktiskt trattkantareller även på platser där de vanligtvis inte växer. Ett toppentillfälle att leta nya svampställen.

trattkantareller-i-skogen

Vi hittade en hel del svamp men mycket av det var inte värt att plocka. Den torra hösten har torkat ut dem och även om de säkert skulle gå att använda så valde vi att sikta in oss på de fina exemplaren.

skogen

Mina svampar åker i torken och hamnar sen i glasburkar i skafferiet, perfekta att plocka fram till grytor och såser.

plocka svamp

Jag kunde inte låta bli att plocka kantareller

Fast än jag inte riktigt hade tid med att plocka kantareller så tog jag mig ändå ut i skogen en sväng under veckan. Det kryllar av kantareller på min mammas svampställe och jag fick med mig ett par påsar hem.

kantareller

Oftast försöker jag rensa kantarellerna redan i skogen när jag plockar dem, det blir så mycket lättare att ta reda på dem sen då. Den här gången hade jag dock dottern med mig till skogen och hon plockade för glatta livet helt utan att fundera på att rensa. Medans dottern plockade de största och vackraste svamparna siktade jag in mig på de små och goda.

kantareller plocka

När man har gott om tid är det ett ganska härligt terapiarbete att rensa svamp och bär kan jag tycka men just nu är det mer ett litet stressmoment… Jag har hunnit med att rensa och förvälla en del som jag har frusit in men ska jag hinna rensa det sista innan jag ska vara på jobbet om en timma? Det borde jag hinna med!

plocka kantareller

Att ha förvällda kantareller i frysen för att kunna plocka upp och göra såser av eller använda i en paj senare under året känns skönt. Nu kan jag sikta in mig på att plocka annat under resten av hösten!

Rölleka en användbar blomma

Jag minns första gången jag tog hjälp av rölleka. Det var sommar och jag var i femtonårsåldern. Jag var ensam hemma över helgen och hade en sån sinnessjuk mensvärk. Det här var på den tiden när ipren och alla andra fungerande värktabletter inte fanns att tillgå. Jag googlade (eller på den tiden tror jag man letade på altavista eller yahoo eller något liknande) efter något som kunde lindra mensvärken och fick rölleka som svar. Plockade ett gäng och kokade te av, mensvärken lindrades och jag överlevde helgen!

rölleka läkeväxt

Den gången för femton år sedan var jag i akut behov av att lindra värken och hade minsann inte tid att torka någon rölleka. Men i år plockar jag röllekan och torkar för kommande behov. Den går alltså att använda färsk också!

rölleka

Röllekan ska helst inte plockas i solsken om man tänker ta till vara på växten. Det är något med en syra i den som ökar när solen skiner… Jag passade på att plocka en dag när solen lös med sin frånvaro. Man bör även undvika att plocka röllekan vid vägkanter för att slippa få i sig en massa onödiga avgaser. Leta istället vid ängskanter eller i skogspartier.

röllika

Rölleka är vanlig inom naturmedicin och har en massa bra egenskaper. Jag torkar mina buketter genom att hänga dem upp och ned i ett snöre och placera dem skuggigt.

röllika

Min favoritsida när det kommer till att hitta ätbara växter i naturen är Skogsskafferiet.se. Jag fastnar lite för länge på sidan och hittar massor med örter som jag vill ta vara på.

Frön i jord!

Äntligen fick jag ned mina frön i jorden. Även fast jag var ute i god tid med att beställa hem fröer och köpa hem såjord så har det liksom inte blivit av att sätta ned fröna i jord. Samma visa varje år, varför ska man vara ute i god tid liksom?

sätta frön

Jag sår mina frön i så kallade ”pluggboxar” som får stå på fönsterbänken i söderläge tills dess att plantorna vuxit ur boxen och det är dags att skola om dem. Insåg efter att jag petat ned fröerna att jag gjorde samma misstag i år som i fjol, jag blandade tomater och gurka i samma pluggbox. Gurkorna gror mycket snabbare än tomaterna och jag skulle ha satt dem i olika lådor för att kunna lyfta bort locket när gurkorna vuxit sig tillräckligt stora. Nästa år kanske jag har lärt mig?!

pluggbox

Gurka, melon och pumpan är mycket mer snabbgroende än tomaterna och jag kunde ha väntat några veckor till innan jag satte de fröerna men det är skönt att göra bort att sätta alla fröer när man ändå är igång. Fast än det bara är fyra dagar sedan jag satte mina frön så är redan gurkan på väg upp.

gro frö

För att hålla koll på vilken sort jag planterat var så har jag numrerat raderna på lådorna och antecknat vilken sort jag har satt i vilken rad. Jag gör det främst för att flera av plantorna är svåra att identifiera innan de hunnit växa sig lite större. Melonplantorna är till exempel ganska lika gurkans plantor i flera veckor och tomaterna vill jag gärna veta vilken sort det är när jag ska placera dem i växthuset sen.

Jag använder bara såjord i pluggboxarna, även om det står på vissa fröpåsar att man ska sätta fröna i en kruka med 1/3 såjord och 2/3 planteringsjord. Planteringsjorden får de sen när det är dags för omskolning om ett par veckor.

Förutom fyra sorters tomat, två sorters gurka, två olika pumpasorter och två melonsorter har jag även satt: sparris (!), broccoli och kapkrusbär. I början av maj är det dags att flytta ut i växthuset och innan dess ska alla 90 plantor ha skolats om i varsin egen kruka. Fortsättning följer helt enkelt!

Plötsligt händer det – Hojna bakar!

I ungefär ett halvårs tid har jag köpt hem jäst ett antal gånger (och sedan fått kasta när datumet har passerat sedan länge) för att jag tänkt baka. Jag är verkligen ingen expert på att baka men det är inte många ”köpesbröd” som kan mätas mot egenbakat bröd, speciellt inte när man har nybakat!

Men plötsligt händer det! Jästen hade passerat datumet med ett par veckor men fick duga ändå för jag hade bestämt mig för att ge mig på att baka morotsfrallor. Vis av tidigare erfarenheter när jag inte fått degen att jäsa tog jag till grilltermometern för att mäta temperaturen på vattnet som jästen skulle lösas i och sedan tog jag till lite extra jäsningstid för att vara på den säkra sidan. Och nu har jag inte mindre än 20 morotsfrallor i frysen och två i magen!

morotsfrallor

Kanske har jag till och med fått blodad tand och köper hem mer jäst för att baka något annat en annan dag!?

Recept på morotsfrallor

50 g jäst
5 dl vatten
1 dl matolja
½ dl ljus sirap
½ tsk salt
4 medelstora grovt rivna morötter (ca 4 dl)
3 dl havregryn
3 dl grahamsmjöl
ca 9 dl vetemjöl (kan behövas lite mer om morötterna är vattniga)

Gör så här:

1. Smula jästen i en bunke. Värm vattnet till 37 grader (eller 41 och låt det kallna till 37 grader) och blanda i jästen.
2. Blanda ner olja, sirap och salt.
3. Rör ner de rivna morötterna, havregrynet och grahamsmjöl.
4. Blanda sist ner vetemjölet lite åt gången,  arbeta ihop till en fast deg tills den släpper från kanten på bunken.
5. Låt jäsa under duk, ca 30 min (min deg jäste nog närmare 45 minuter).
6. Häll upp degen på ett mjölat bord och dela i jämna bitar som du sedan formar till runda, något tillplattade bollar. Låt jäsa på plåt under bakduk ca 20 min.
7. Grädda frallorna 10 minuter i en ugn som är 220 grader varm . Låt sedan bröden svalna under bakduk.

morotsfrallor

Om min trädgård

När vi flyttade till vårt hus under sommaren 2007 började jag att anlägga det som senare skulle bli min trädgård. Mina första trevade steg i odlingens värld var ett äppelträd och en liten blombänk med väldigt dålig planering av planteringen. Det hela utökades under andra året med en pallkrage där jag odlade morötter och mangold. Jag testade olika kryddor och spännande örter. Sedan dess är utvecklingen av trädgården ständigt pågående. Ett par år efter att vi flyttat till huset plockade vi bort flera buskar och träd på tomten för att få in mer solljus och större ”rena ytor”.

Under 2010 tog mina grönsaksodlingar fart, då utökade jag min pallkrageodling till fler pallkragar och provade mig fram. Jag odlade tomater, majs och squash i stora krukor på husets soliga kortsida och längtade efter ett växthus. Vi bor i växtzon 5 och det krävs växthus här för att kunna maximera odlingen av flertalet sorters grönsaker.

Året efter kunde jag inte hålla mig längre, jag var tvungen att ha ett eget växthus.  När växthuset stod klart blev möjligheterna att odla grönsaker oändliga kändes det som, äntligen kunde jag odla tomater på riktigt och gurkan skulle frodas. Jag är glad att vi vågade köpa ett lite större växthus än de allra vanligaste men jag ångrar lite att vi inte vågade köpa ett ännu större! Idag skulle jag utan problem kunna odla på dubbla ytan och i smyg drömmer jag om ett stort tunnelväxthus…

Efter växthusköpet har min trädgård sett ungefär likadan ut. Jag har visserligen hunnit prova på en massa olika grödor och jag har testat att odla både i sandbäddar och jordbäddar men trädgården har inte vuxit eller förändrats väsentligt. Blomrabatten jag gjorde under första året i huset är borta och jag har nästan inga växter som inte är ätbara i min trädgård längre. Och äppelträdet finns heller inte längre kvar, det dog förmodligen efter att gnagarna gått hårt åt stammen en vinter.

I trädgården har jag just nu fyra stora pallkragar, en långsmal odlingsbänk och ca 10kvm växthus. På kortsidan av huset finns en altan under tak som är skyddad mot vind och där solen värmer gott, där odlar jag i krukor sånt som inte absolut måste stå i växthuset. Mina odlingsytor just nu tillgodoser vårt behov av grönsaker under sommaren och hösten men visst drömmer jag om att kunna bli helt självförsörjande på grönsaker året om…

Trädgård pallkragar

Växthus

Odlingskrage

Jag velar lite om jag ska frångå odlingen i pallkragar och odlingslådor för att istället anlägga ett stort friland den här våren. Men hur som helst så håller jag på att längta ihjäl mig efter att få strosa runt i trädgården och plocka bland växterna igen. Bara några månader kvar, nedräkningen har börjat!

Lördagslunch – Quesadillas

Fredagstacos är ett ganska frekvent återkommande fenomen i den här familjen. På resterna från fredagens tacos brukar jag göra Quesadillas som lördagslunch.

tacorester quesadillas

Jag lägger ett lager crème fraiche på ett tortillabröd och strösslar sedan riven ost över. Ett par matskedar av tacofärsen lägger jag på halva delen av brödet och sedan får var och en i familjen bestämma vilka övriga ingredienser den vill ha. Jag gillar ett par klickar salsa och några skivor bananer, sambon ska alltid ha lök och dottern ska absolut inte ha lök. Innehållet i quesadillasen går att variera till tusen men vi begränsar oss oftast till resterna från fredagstacosen.

tacorester quesadillas

Sedan viker jag över delen utan köttfärs och steker brödet på hög värme tills brödet fått en fin färg. Det är en stor fördel om man värmt köttfärsen innan man lägger den på brödet för brödet har en tendens att bli färdigt före tacofärsen blir varm annars.

quesadillas

En snabb och lättlagad lördagslunch som brukar vara uppskattad. Enkelt att variera innehållet i quesadillasen, jag har provat att byta ut tacofärsen mot kyckling vilket också är en höjdare. Och de är faktiskt ganska goda att äta efter de har svalnat också!

Inför årets odlingssäsong

Det börjar bli dags att se över frö förrådet och planera inför årets odlingssäsong. Det här året hade jag tänkte att jag inte skulle vara ute i sista minuten som så många gånger tidigare.

I min trädgård odlar jag mest ettåriga grönsaker och diverse andra ätbara saker. Varje år svär jag över att jag inte odlat sparris så att vi skulle kunna skörda dem det här året, men det här med fleråriga växter verkar inte vara min grej. I fjol köpte jag till och med sparrisfrön men satte dem aldrig! Undantaget är Lakritsroten som jag satte på vinst och förlust i en odlingskrage ett år och sedan har kunnat skörda fyra år senare.

Efter fjolårets bottennotering i värme och soltimmar så kan väl allt bara bli bättre? Inget är skrivet i sten men min planerade lista för årets odlingar ser ut så här:

I växthuset:

  • Tomat
  • Gurka
  • Honungsmelon
  • Cantaloupemelon
  • + en ej bestämd nykomling ”bubblare”

I pallkragar:

  • Potatis
  • Rödbeta
  • Sockerärt
  • Morot
  • Palsternacka
  • Plocksallad, ruccola, mangold
  • Purjolök
  • Och en eller två nykomlingar ”bubblare”

På fjolårets lista var Vattenmelon bubblaren i växthuset, tyvärr tog den sig inte riktigt in på årets lista trots att den var vacker och tämligen lättskött. Den får stryka på foten främst för att bladlössen älskade den samt att den inte direkt gav någon skörd och jag tyckte att det var svårt att veta när melonen var färdig för att skördas. (Det kan dock hända, vis av tidigare erfarenhet, om det finns fröer kvar när jag ska börja så, att det blir några plantor vattenmelon ändå).

Odlingssäsong

Jag får se hur det ser ut med tid och ork när våren kommer. Velar lite när det kommer till hur jag ska odla tomaterna i år. I växthuset finns en jordbädd och en sandbädd. Fram tills ifjol (tiden går så fort, det kan hända att det är två år sedan också) odlade jag tomater i sand och täckte med gräsklipp. Sedan byggde jag över sandbädden med trall och odlade tomater i kruka (stora hinkar) istället. Fördelen med att odla i stora krukor är att man kan odla mer på mindre yta men nackdelen är att bevattningen är svårare att få till.

Utomhus begränsas jag lite av att vi bor i växtzon 5. Men det betyder inte att det inte går att odla växter som är för lägre zoner, man får testa sig fram lite.

Odlingssäsong meloner

En trevlig trettondagsafton

Vår trettondagsafton blev en väldigt trevlig och lugn kväll. Tillsammans med kära vännerna åt vi tacos tills vi nästan sprack. Drack kaffe, spelade sällskapsspel, drack lite mer kaffe och åt sedan en himmelskt god efterrätt som Ev hade med sig.

Tacos en tisdagTaco

I den här familjen äter vi rätt så ofta tacos, det är en av få rätter som den yngsta i familjen kan äta utan protester eller utan att bara peta i maten. När vi igår hade vänner över middagen så passade vi på att testa tillbehör som inte hör till det vanliga hos oss. Vi gjorde några fler röror än vanligt och tärnade äpplen till exempel. Så lyxade vi till det med flera olika smaker på nachochipsen.

Efterrättenchokladkaka delux

Å efterrätten, så sjukt god och mastig! Kladdkaka med After Eight, magiskt! Hade jag inte varit så mätt efter middagen så hade jag nog kunnat föräta mig på den!

Sällskapsspel

Sällskapsspel

Sen ett par rundor sällskapsspel. Dumstrut, i svåraste laget för nioåringen, men roligt för de vuxna. Och La Boca en favorit här hemma.

 

Julgodis

Ingen jul utan julgodis! Vi firar jul hos mina föräldrar den här julen och mitt bidrag till julbordet är som vanligt julgodiset. Med lite lagom julstress så bakar vi en sort eller två då och då. Idag har jag gjort chokladpraliner med nötcremefyllning.

julgodis

Det är inte så svårt men sjukt tidskrävande!

Först smälter jag vit choklad och penslar kanterna i en silikonform noga. När chokladen har stelnat (ställ dem i frysen går det fortare) så klickar jag i nötcremen. Sedan fyller man upp formen med choklad och låter alltihop stelna. Om man inte penslat formen noga så kommer fyllningen att rinna ut, därför är det viktigt att man är noga när man penslar formen första gången. Har man tid kan man med fördel pensla dem igen efter att chokladen har stelnat första gången.

baka julgodis

Den vita chokladen räckte inte riktigt till alla praliner så jag fick smälta lite mörk choklad också och fylla de resterande pralinerna med.

I söndags bakade jag ischoklad och mandelnougat, nu återstår bara fudge sen är jag nog i hamn tror jag!

julgodis ischoklad

Den lilla julstressen som smyger omkring i min kropp just nu har prioriterat bort att fota snygga bilder av julgodiset!

Förråden fulla med svamp

Under hösten som gick plockade jag en hel del svamp. Främst gula kantareller och trattkantareller. För mig var det ett riktigt rekordår med gula kantareller, jag har aldrig sett så många och vackra svampar på samma gång tidigare. Trattkantarellerna kom också igång ganska bra under den senare delen av hösten och jag plockade en hel del även om jag så här i efterhand ångrar att jag inte plockade mer.

svampar kantareller

De gula kantarellerna steker jag ur vattnet ur (förväller) när de är färska och fryser sedan ned i portionspåsar. Trattkantarellerna som däremot fungerar utmärkt att torka, kör jag i frukt och bär torken innan jag paketerar dem i glasburkar och förvarar i skafferiet.

kantarell trattkantarell

Att ha svamp i frysen och skafferiet är rena rama lyxen under hela året. Det ger en sån rikedomskänsla att kunna plocka fram sin egen skörd och veta varifrån råvarorna man använder i matlagningen kommer.

Vad använder jag min svamp till?

De torkade trattkantarellerna är busenkla att förgylla en sås med. Jag plockar fram och blötlägger dem ca 20 minuter innan såsen ska tillagas. De gula kantarellerna som är frusna kräver lite mer planering då jag gärna vill att de tinar innan jag använder dem i matlagningen. Förra veckan piffade jag upp en köttgryta med ett gäng. Och de är ljuvliga att använda som huvudingrediens i en paj till nyårsmiddagen.

Plocka svamp

Nyttigheter i svamp

I Sverige lider många av D-vitaminbrist speciellt under vinterhalvåret. Kantareller innehåller D-vitaminer som dessutom bevaras vid tillagningen. Svampen innehåller även kostfiber som gynnar matsmältningen.  Här kan man läsa mer om svampens innehåll och fördelar.