November är den månad på året som jag gillar allra minst har jag insett. Det är mitt emellan höst och vinter. Den snö som kommer tinar oftast bort ett par dagar senare och det känns som att hela månaden är en enda lång ishalka.
Höstens färger är sedan länge borta och solen försvinner ungefär lika fort som den kom. Timmarna med dagsljus är få och det känns som att man lever i ett ständigt mörker.
Hur ska jag ta mig igenom november då?
Ja, jag har ju tagit mig genom november 34 gånger förut så det borde ju inte bli några problem det här året heller. Men för att komma ut på andra sidan månaden med lite energi så tänkte jag så här:
En dag i veckan tillsammans med soluppgången
Novembersolen är magisk. Både soluppgång och solnedgång kan vara hur färgsprakande och vacker som helst. Oftast är jag på jobbet under novembers ljusa timmar men jag tänker att det här året ska jag lyxa med sovmorgon en dag i veckan och möta solen på morgonen (tack chefen för flextid!).
Helgerna kommer att bli min räddning
Sen har vi ju faktiskt tre helgen kvar i november också. Dem vill jag ta vara på och spendera så mycket tid som möjlig utomhus. Jag tänker lördagslunch över elden och söndagskaffe på en stubbe i skogen ungefär.
Skulle inte vara helt fel med en lördagsmiddag utomhus heller men så har vi en skogsvägrande nästantonåring i huset just nu som skriker nej så fort det kommer på tal. Får väl se vilka mutor man kan trolla fram.
Stjärnhimlen & norrskenet
November kan också bjuda på stjärnklara kvällar och norrskenet gör besök då och då. Jag har hittat en plats där jag tänker att utsikten över himlens skådespel kan vara underbar. Dit tänker jag ta mig någon stjärnklar kväll och lurpassa på norrskenet!
Vad är dina känslor för november?