Igår blev Allis tolv veckor och har nu funnits i våran familj i en månad. Och att hon växer är det ingen som helst tvekan om.
Igår drack vi kaffe i skogen och Allis hängde så klart med. Hon är inte still så ofta så att fota henne kräver att fånga sekunden! Allis har börjat fatta grejen med vad som väntar när jag tar på mig Fjällrävenbyxorna och hon älskar att vara ute. Hon är fortfarande inte helt rumsren men förstår att när man går mot/sitter vid ytterdörren så blir man utsläppt och ibland är det ju bara himla kul att vara utomhus, även om man inte tänkte göra sina behov…
Det här med att sova om nätterna går bättre och bättre. Det gäller bara att hålla henne vaken om kvällen så att hon inte somnar så tidigt. Jag räknar med att jag snart får tillbaka min normala nattsömn, men vi är fortfarande inte i fas riktigt!
Dammsugaren är lite småläskig men om man skäller ut den ordentligt så verkar den mindre farlig. Alla nya människor betraktar Allis helst på håll och de sylvassa valptänderna har än-så-länge bara rivit sönder några klädesplagg. Vi får hoppas att det stannar där!
Att Allis vuxit innebär också att hennes ben har blivit lite längre, det är nu liiite lättare att ta sig genom blåbärsriset i skogen och nu när snön har kommit så kan man än så länge skutta på rätt bra.