Friluftsliv, vardagsliv, trädgårdsliv och allt där emellan
Nu står åkerbären i full blom i stenpartiet.
Jag gillar den där bleka lila färgen mot de gråa stenarna och velar över hur jag ska göra med stenpartiet. Vilka växter ska få vara kvar och vilka ska få flytta till en annan plats?
Sent igår kväll när jag kom hem från jobbet och passerade stenpartiet fick jag se en katt bland hermelinerna.
Bland alla vita aklejor blommar helt plötsligt en i en blåaktig nyans. Hur kan det komma sig? Vem är pappan till den blomman liksom?
Vi har haft en riktigt härlig försommarhelg. Termometern visade på över tjugo grader och jag spenderade hela söndagen ute i trädgården. Alla plantor åkte ut i växthuset och jag fick ned de flesta i jord, eftersom att vi fortfarande väntar några nätter med minusgrader så avvaktar jag med att plantera ut plantor utomhus.
Jag har satt lock på alla pallkragar, i en har jag sedan tidigare petat ned morotsfrön och igår satte jag potatis i två andra pallkragar. I den fjärde pallkragen har jag grävt ned bokashi och jag avvaktar ett par veckor innan jag sätter något i den. Tanken var att ha broccoli där men det kan nog komma att ändras…
I den låga odlingsytan utanför växthuset har jag satt frön och ett par plantor gräslök och persilja tillsammans med ett par plantor sockerärt (som är en chansning då de kan komma att frysa bort).
Det verkar ska vara varmt väder i några dagar nu så det gäller att se till att vattna ordentligt så fröna kan gro. Sen är det väl bara att sätta sig ned och vänta på att man ska få skörda nån gång!? ;)
Det finns en möjlighet att jag vid något tillfälle sagt att jag inte har några blommor i min trädgård. Det är en sanning med modifikation. På husets framsida finns nämligen ett stenparti. En något nedsänkt fyrkant, i plattorna, som omgärdas av en träram. Här har jag lagt stenar i hörnen som lämnar en rund form där jag satt jord och ”planterat” växter. Under stenpartiets första levnadsår växte här tulpaner, taklökar och trampnarv.
Trampnarven byttes efter ett par år ut mot backtimjan och för några år sedan petade jag ned några skott av åkerbär som jag rotryckt från vägkanten under en promenad. Dessa åkerbärsplantor har förökat sig enormt och snart har de tagit över hela stenpartiet. Backtimjan som hade lyckats bre ut sig så snyggt och brukar bilda en lila matta med sina blommor ser minst sagt trött ut just nu, vet inte om det beror på att åkerbären håller på att ta över?!
Här och där sticker det även upp några små plantor av en Japansk akleja, ’White Angel’ ska den visst heta, jag planterade den en gång i tiden och den frösår sig själv på alla möjliga och omöjliga platser i stenpartiet år efter år. Och snart står den i blom igen.
I havet av åkerbär så kommer det också varje vår upp några tappra tulpaner, i alla fall dess blad, de hinner aldrig gå i blom. Jag misstänker att de inte trivs så bra!
Taklöken gör sitt bästa för att stå emot åkerbären men några av sorterna har kastat in handduken.
En sort har tagit till flykt och försöker bosätta sig mellan stenplattorna utanför stenpartiet istället.
Åkerbärsplantorna kommer att gå i blom vilken dag som helst och även fast jag inte gillar att de tagit över mitt stenparti så jättemycket så är de fantastiskt vackra och ger mig bär varje år.
Om jag får onödigt mycket tid över i sommar ska jag göra ett försök att flytta åkerbären så att de växter jag verkligen vill ska växa i stenpartiet får en ärlig chans. Alternativt att jag flyttar de växter jag vill ha kvar för jag har en känsla av att åkerbären inte är så lätt att bil av med! Vi får se vad som hinns med.
Efter att ha spenderat hela gårdagen i sängen så har jag äntligen tagit mig upp idag och hunnit gå ett par varv i trädgården. Det är oerhört svårt att låta bli att börja dra upp ogräs när man passerar eller att inte ”bara tömma en vattenkanna” på den torra jorden. Men ryggen sätter totalt stopp och jag får sota direkt för att jag böjde mig ned och började peta lite i jorden i växthuset.
Jag tjuvsmakade lite ruccola som hunnit växa ännu lite mer sedan bilden nedan togs och funderade över bevattningen av årets odlingar.
Tidigare år har jag vattnat dels ur en regnvattentunna och när regnvattnet inte räckt till har jag använt vattenslangen. Jag har funderat lite på ett självbevattningssystem till växthuset men kommit fram till att jag ska försöka klara mig utan. Däremot tänker jag försöka få plats för en vattentunna i växthuset.
Att ha en tunna med vatten i växthuset hjälper till att reglera temperaturen. Vattnet värms upp av solen under dagen och avger lite värme sen när temperaturen i växthuset sjunker. Dessutom behöver jag inte bära vattnet så långt om jag har en tunna i växthuset istället för vid husknuten.
Well, nu ska jag fortsätta vila ryggen så jag orkar med en liten runda i trädgården i eftermiddag också!
Jag har skissat upp en grovplanering för årets odlingar så som jag tänker mig dem. Vis av tidigare års erfarenheter så lär det förmodligen ändras en del när jag väl står där med fröna i handen och ska peta ned dem i jorden.
Tomaterna odlar jag i stora hinkar i växthuset medans gurkan får stå i jordbädd. Kapkrusbär som är årets nykomling i mina odlingar tänkte jag prova att odla tillsammans med en planta melon i en liten pallkrage som jag placerat i växthuset.
Potatisen har jag tidigare odlat i den långa odlingslådan där jag i år tänker odla lök, rödbeta och pumpa. I den odlingslådan (på bilden ovan) finns redan den fleråriga lakrisroten. I år får potatisen flytta till pallkragarna. Broccolin (som visserligen inte verkar gro så bra i pluggboxen) tänkte jag placera i en egen pallkrage så jag har möjlighet att täcka med fiberduk.
I den nya odlingsytan utanför växthuset kommer salladen, gräslök, persilja, sockerärt och sparris att få husera. Kan hända att jag petar ned några rädisor vid salladen också, rädisorna skördas så pass tidigt att jag kan så sallad på den ytan också sen.
På pallkragen där jag tänker odla morot och palsternacka har jag lagt ett plastlock för en dryg vecka sedan. Tanken är att plastlocket ska hjälpa till att hålla värmen i jorden lite högre och att jag kan börja så i den pallkragen lite tidigare (läs imorgon). Locket får sedan sitta kvar tills dess att medeldygnstemperaturen är så pass hög att locket inte längre behövs.
Jag sitter vid köksbordet och dricker morgonens andra kopp kaffe. Förbereder mig för helgens sista arbetspass innan en veckas ”ledighet”. Ledig och ledig, ledig från min anställning i alla fall, en veckas arbete i det egna företaget är det egentligen som väntar och så klart större möjlighet att göra vad jag vill av dagarna.
Det verkar bli en alldeles underbar majdag idag och jag skulle gärna spendera den i trädgården. Det kliar i fingrarna att dra igång odlingen på allvar men jag måste fortfarande vänta några veckor.
I växthuset har min tjuvstart av salladsodling börjat gro, ruccolan tittar upp och jag längtar efter att få skörda. Funderar på om jag inte skulle kunna hålla medeldygnstemperaturen till 15 grader i växthuset med hjälp av en värmare nu, trots att det fortfarande är minusgrader vissa nätter, och kunna sätta ned gurkplantorna i jord?
På köksbordet växer tomaterna och jag har (nästan) slutat oroa mig för att tomatskörden inte blir som jag tänkt mig i år. Fyller på kaffekoppen en sista gång och avnjuter den utomhus innan jag åker mot jobbet…
Tidigare i vår skrev jag om att jag i år skulle prioritera komposten. Att bli självförsörjande på jord har länge varit ett av mina mål med trädgården. Varför släpa hem en massa jord från handelsträdgården när man faktiskt kan ordna det själv?! Och visst har det fungerat jättebra att kompostera trädgårdsavfallet i komposten och sedan återanvända jorden året efter men jag har ändå fått stödköpa några jordsäckar varje år och i takt med att mina odlingar ökar så ökar också behovet av bra jord.
Jag har också länge velat ta reda på hushållsavfallet som ju faktiskt är en dundernäring för jorden. Så efter att ha läst på lite om Bokashi så klickade jag till slut hem ett startkit.
”Med hjälp av ”goda” mikrober kan du omvandla dina matrester till värdefull jordförbättring. Ett par veckor efter matrester lämnat köket och kommit ner i jorden kan du börja plantera.” Bokashi.se
Nu har min första bokashihink snart stått under diskbänken en vecka och imorgon borde den bli full (jag har fuskat och tagit matrester från andra hushåll än mitt eget). Då ska hinken stå i två veckor innan man kan gräva ned den där man ska odla.
Tanken är att jag ska gräva ned min bokashi i komposten om jag inte kan gräva ned den i någon odlingsbänk. Det borde snabba på processen i komposten och till nästa år kommer jag att ha jord så det räcker och blir över!
Fortsättning följer…
Det här årets fröodlingar blev inte riktigt som jag hade tänkt men på mitt köksbord står i alla fall 47 krukor med olika plantor och längtar ut i solen. Tomatplantorna ligger lite efter tidsmässigt och är fortfarande rätt så små, det blev dessutom inte så många plantor som jag hade tänkt mig då ett par bortglömda vattningar tog död på flertalet plantor. Jag är inte orolig för att vi inte kommer att få skörda tomater i sommar, det kommer bara inte att bli från så många olika sorter som jag först planerat…
Jag har en underbevattningsbricka där jag lägger en underbevattningsmatta och sedan ställer alla krukorna på för att bevattningen ska bli lite lättare sen när plantornas rötter vuxit sig stora.
Förutom tomater och gurka så har jag även lyckats hålla liv i 1 (!) planta av kapkrusbär och några sparrisplantor.
Till tomaterna och gurkorna har jag snickrat växtstöd av kvistar som jag satte ned i jorden redan när jag skolade om plantorna från pluggboxen.
Nu gäller det bara att lyckas hålla en jämn bevattning i några veckor till innan det är dags för plantorna att flytta ut i växthuset.
Den här månaden har verkligen börjat med dunder och brak. Solsken och för årstiden ovanligt höga temperaturer. Det kliar i fingrarna att sätta igång med alla odlingar, sätta frön och plantera ut i växthuset. Men jag tänker (försöka att) inte låta mig luras. Det kan hända att vi inte alls får något bakslag i vädret och att sommaren faktiskt är på väg men jag vågar inte chansa. Förmodligen lär det komma ett bakslag eller två och det kan mycket väl komma snö från himlen vilken dag som helst och tittar man riktigt noga så ligger det fortfarande snöhögar kvar i skuggiga lägen. Så istället för att sätta igång ”vårbruket” på allvar så försöker jag hålla mig till att lägga en bra grund för årets odlingar.
Jag vänder komposten, som fortfarande är stenfrusen mitt i, och blandar den fina jorden som bildats i botten av komposten med den befintliga jorden i mina odlingslådor. Jag rengör krukor och odlingskärl där tomaterna ska växa, och planerar vilka grödor som ska växa var i trädgården under den här odlingssäsongen.
I början av juni vågar jag andas ut, då borde risken för järnnätter vara över och förhoppningsvis kan jag hålla fingrarna borta från att sätta igång på riktigt tills dess.
Men utifall att jag ändå skulle ha fel och sommaren faktiskt är på väg på riktigt så har jag säkrat upp med att peta ned några salladsfrön i jord och ställt i växthuset.
Smultron har blivit ett litet måste i mina odlingar, jag tror faktiskt att jag har odlat smultron under nästan alla mina år med trädgård. Under två år provade jag att odla dem i en mindre pallkrage men orkade aldrig sätta något nät över kragen så fåglarna skördade de små röda bären innan jag såg skymten av dem. Nu odlar jag smultronen i stora emaljerade fat istället. Ett fat står alltid i växthuset och minst ett fat placerar jag på farstubron. Där kommer inga fåglar åt bären och vi kan plocka smultronen i farten.
När hösten kommer gräver jag ned plantorna i en pallkrage där de får övervintra och varje vår tittar det upp nya plantor lite här och där i mina odlingar.
I lördags när jag städade i trädgården passade jag på att gräva upp smultronplantorna ur pallkragarna och plantera dem i faten. Plantorna ser så små och ynkliga ut så här tidigt på säsongen men det dröjer inte länge tills dess att de har vuxit till storleken som plantorna på bilderna ovan har.
Smultronen är inte så känsliga för att stå utan vatten lite för länge, därför vattnar jag dem hellre lite för sällan än för ofta när jag har planterat dem i kärl som inte har några hål i botten. Jag använder ”gammal” jord ur pallkragarna till de emaljerade faten och i botten brukar jag lägga ett lager med sand eller lecakulor.
Så blev det äntligen maj och vi har haft den skönaste vårhelgen i mannaminne. Under lördagen vårstädade jag i växthuset och städade bort vintern ur pallkragarna till tonerna av vårens fåglar och doften av jord. Inte förrän det började lukta grill i luften insåg jag hur många timmar som passerat.
Under söndagen tog jag tag i mina bryderier kring odlingsytorna i trädgården. Jag har länge velat kring hur vida jag ska behålla pallkragarna eller göra ett friland av hela ytan istället. Insåg dels hur mycket jobb det skulle bli med att göra ett friland men även att min rygg förmodligen mår bättre av höjden som pallkragarna ger. Pallkragarna fick således stå kvar men med en kompromiss. Längs växthusets södra långsida började vi gräva upp ett land.
Vi mätte upp ytan och markerade med pinnar innan vi satte igång med att gräva bort gräset.
Sedan fick jag hjälp av sambon att kapa till och skruva ihop virke till en ram runt om.
Till helgen när det är dags att vända på komposten så får jag förhoppningsvis en del jord att blanda i den befintliga lerjorden. Eftersom att det inte blev någon jättedjup odlingsbädd så tänker jag mig att här ska jag odla sånt som ”växer uppåt”. Sallad, sockerärtor och andra godsaker. Fortsättning följer helt enkelt!
Äntligen fick jag ned mina frön i jorden. Även fast jag var ute i god tid med att beställa hem fröer och köpa hem såjord så har det liksom inte blivit av att sätta ned fröna i jord. Samma visa varje år, varför ska man vara ute i god tid liksom?
Jag sår mina frön i så kallade ”pluggboxar” som får stå på fönsterbänken i söderläge tills dess att plantorna vuxit ur boxen och det är dags att skola om dem. Insåg efter att jag petat ned fröerna att jag gjorde samma misstag i år som i fjol, jag blandade tomater och gurka i samma pluggbox. Gurkorna gror mycket snabbare än tomaterna och jag skulle ha satt dem i olika lådor för att kunna lyfta bort locket när gurkorna vuxit sig tillräckligt stora. Nästa år kanske jag har lärt mig?!
Gurka, melon och pumpan är mycket mer snabbgroende än tomaterna och jag kunde ha väntat några veckor till innan jag satte de fröerna men det är skönt att göra bort att sätta alla fröer när man ändå är igång. Fast än det bara är fyra dagar sedan jag satte mina frön så är redan gurkan på väg upp.
För att hålla koll på vilken sort jag planterat var så har jag numrerat raderna på lådorna och antecknat vilken sort jag har satt i vilken rad. Jag gör det främst för att flera av plantorna är svåra att identifiera innan de hunnit växa sig lite större. Melonplantorna är till exempel ganska lika gurkans plantor i flera veckor och tomaterna vill jag gärna veta vilken sort det är när jag ska placera dem i växthuset sen.
Jag använder bara såjord i pluggboxarna, även om det står på vissa fröpåsar att man ska sätta fröna i en kruka med 1/3 såjord och 2/3 planteringsjord. Planteringsjorden får de sen när det är dags för omskolning om ett par veckor.
Förutom fyra sorters tomat, två sorters gurka, två olika pumpasorter och två melonsorter har jag även satt: sparris (!), broccoli och kapkrusbär. I början av maj är det dags att flytta ut i växthuset och innan dess ska alla 90 plantor ha skolats om i varsin egen kruka. Fortsättning följer helt enkelt!
Efter flera års odlingar har jag kommit till en stor insikt. Jag måste börja odla sådant vi tar hand om och använder oss av. Det är lätt att inspireras av andras fina kryddodlingar och tänka att jag ska minsann också ha en stor örtträdgård och odla alla mina kryddor själv. Men vad spelar det för roll att man odlar en massa kryddor om man sedan inte använder dem till något?
I flera år odlade jag squash, mest för att de är så lättodlade och att man kan få en stor skörd trots minimalt arbete. Men inte åt vi någon squash i den här familjen inte. Självklart måste man prova sig fram vilka sorter som man gillar, det är därför jag försöker att testa några nya grödor varje år, men att i flera år odla något som man aldrig tar till vara är ett stort slöseri på både arbete och tid.
Jag har under åren sållat bort många grödor som är väldigt vackra i trädgården och doftar underbart men som inte tillför något på vårt bord. Men det handlar också om att lära sig använda det som man odlar och där kan jag bli avsevärt mycket bättre. Bondbönorna som jag odlat i flera år har jag förvällt och fryst in och sedan har de legat orörda i frysen ett helt år. Den senaste säsongen så torkade jag dem istället med tanken att kunna mala dem till mjöl och använda i maträtter eller bröd.
Så till den här odlingssäsonen försöker jag sålla och tänker bara odla sånt jag vet att vi använder oss av, med undantag för de nya sorterna som jag inte vet om vi kommer att ta vara på ordentligt ännu.
I utkanten av min trädgård har jag en kompost av gamla pallkragar där jag mest samlar trädgårdsavfall och återanvänder en del jord ur. Varje vår vänder jag på kompostens innehåll för att återanvända jorden längst ned till trädgården igen. Under några år har jag tänkt att jag ska ta tag i det här med komposten ordentligt och göra det efter konstens alla regler men det har liksom aldrig blivit av.
Man måste ju inte göra efter konstens alla regler, man kan få bra jord ur sin kompost ändå. I år tänker jag dock prioritera komposten, den är ju faktiskt en riktig guldgruva i trädgården och med lite skötsel så kan jag gräva ännu mera guld ur den. När jag i våras vände på innehållet i komposten så hittade jag spår av råttor i form av gångar i botten. Inga jätteroliga besökare men komposten är ju inte helt förstörd för det. Däremot så behöver jag råttsäkra den och i och med det tänkte jag också bygga en bättre kompost som ger bättre möjligheter att kompostera hushållsavfallet tillsammans med trädgårdsavfall.
På second hand hittade jag en bok om kompost, även om den inte är purfärsk så finns där massor att ta till sig av. Bläddrade igenom den och gick sedan över till några andra av mina trädgårdsböcker och samlade på mig en massa bra att ha saker inför våren och det kommande kompostbygget.
Så fort trädgården är snöfri (vilket inte lär hända inom de närmsta två månaderna) tänkte jag börja bygga den nya komposten. Jag har dock kört fast lite när det kommer till hur jag ska göra med botten. Om jag ska slippa besök av råttorna så är det botten jag måste koncentrera mig på. Tänker mig ett finmaskigt nät för att komposten fortfarande ska ha kontakt med marken under. Velar lite över om jag ska bygga en ny kompost av spillvirke från ett trallbyte eller om jag ska fortsätta använda pallkragar. Fördelen med pallkragarna är att de är lätta att lyfta på och av när man vänder på komposten.
Jag har som sagt ett par månader på mig att fundera över bygget men det känns skönt att jag har påbörjat planeringen, jag fortsätter läsa på och tar mer än gärna emot era tips inför kompostbygget!
I början av min pallkrageodling, för si så där fem år sedan ungefär, odlade jag broccoli. Första året var en flopp, de blev aldrig några fina broccolibuketter utan allt gick i blom, antagligen var det fel på skötseln av plantorna! Andra året fick jag världens bästa broccoliskörd, en massa fina buketter som jag förvällde och frös in.
Tredje året kom ohyran. Larver som kröp överallt i de fina broccolibuketterna, inte alls aptitligt och jag kastade det mesta av skörden. Sedan under det fjärde året hade larverna tagit över odlingen helt och hållet och allt gick till komposten redan innan det var dags att skörda. Efter det gav jag upp, eller tog ett uppehåll i alla fall.
Jag vill ha en lättskött odling där jag inte behöver springa omkring och plocka ohyra från mina plantor titt som tätt. Att odla broccoli under fiberduk var aldrig heller något alternativ eftersom att jag odlade andra grödor i samma pallkrage.
Här om dagen när jag plockade upp en påse frusna broccolibuketter från matvarubutiken och läste på baksidan ”odlad i Spanien” så slog den där ”kan själv idioten” till i mig. Varför ska jag köpa broccoli från ett annat land där jag faktiskt har möjligheten att odla själv och fylla frysen.
I år tänker jag alltså odla broccoli igen. Learning by doing är ett av mina motton i odlingarna, och i år ska jag se till att planera ordentligt för broccolin. Har läst på mer om kålfjärilen som är den som mina plantor blivit angripen av tidigare och jag ska se till att plantera broccolin enskilt så jag kan täcka plantorna med en fiberduk för att skydda mot ohyran.
En favorit i mina odlingar som har hängt med i många år nu är den lilla körsbärstomaten ’Vilma’. Jag tror minsann att hon har hängt med sedan första året jag odlade tomat. Det var innan jag skaffade växthus och hon har alltid varit en av favoriterna. ’Vilma’ är en körsbärstomat i buskform som jag odlar från frö och hon är inte bara lättskött utan ger också en bra skörd under en lång tid.
Jag odlar mina busktomater i hinkar. Med ett lager lecakulor i botten och en (dyr) näringsrik jord i hinken. Det är skillnad på jord och jord, jag tänker inte gå in så djupt på det just nu men en dyrare kvalitetsjord innehåller oftast mer och bättre näring samt att den behåller fukten på ett bra sätt till dina plantor. Helst ska man ha några små hål i hinkens botten för att undvika att plantan drunknar av överbevattning men jag vill inte göra hål i mina hinkar så jag hoppar över det och får leva med att en del av mina plantor drunknar ibland.
Åter till ’Vilma’. Den här busktomaten klarar sig bra utomhus här hos oss i växtzon 5. Ser man bara till att plantan står i ett soligt läge och är något så när skyddad mot regn och vind så är det inga problem. Jag har faktiskt fått skörd inne på fönsterbrädan av den här tomaten också. Det var ett år när jag satt mina frön lite för tidigt och de han växa sig rejält stora innan det var dags att plantera ut dem. Man ska inte nypa bort tjuvskott från den här sortens körsbärstomat utan den ska bara stå där och växa och frodas.
Plantan blir inte så stor att man behöver binda upp den, det kan dock vara bra att ge plantan ett stöd i form av en pinne att luta sig mot när tomaterna börjar växa och tynger ned plantans grenar. När tomaterna har börjat bli röda brukar jag ibland tillföra lite näring i form av nässelvatten till plantorna.
När vi flyttade till vårt hus under sommaren 2007 började jag att anlägga det som senare skulle bli min trädgård. Mina första trevade steg i odlingens värld var ett äppelträd och en liten blombänk med väldigt dålig planering av planteringen. Det hela utökades under andra året med en pallkrage där jag odlade morötter och mangold. Jag testade olika kryddor och spännande örter. Sedan dess är utvecklingen av trädgården ständigt pågående. Ett par år efter att vi flyttat till huset plockade vi bort flera buskar och träd på tomten för att få in mer solljus och större ”rena ytor”.
Under 2010 tog mina grönsaksodlingar fart, då utökade jag min pallkrageodling till fler pallkragar och provade mig fram. Jag odlade tomater, majs och squash i stora krukor på husets soliga kortsida och längtade efter ett växthus. Vi bor i växtzon 5 och det krävs växthus här för att kunna maximera odlingen av flertalet sorters grönsaker.
Året efter kunde jag inte hålla mig längre, jag var tvungen att ha ett eget växthus. När växthuset stod klart blev möjligheterna att odla grönsaker oändliga kändes det som, äntligen kunde jag odla tomater på riktigt och gurkan skulle frodas. Jag är glad att vi vågade köpa ett lite större växthus än de allra vanligaste men jag ångrar lite att vi inte vågade köpa ett ännu större! Idag skulle jag utan problem kunna odla på dubbla ytan och i smyg drömmer jag om ett stort tunnelväxthus…
Efter växthusköpet har min trädgård sett ungefär likadan ut. Jag har visserligen hunnit prova på en massa olika grödor och jag har testat att odla både i sandbäddar och jordbäddar men trädgården har inte vuxit eller förändrats väsentligt. Blomrabatten jag gjorde under första året i huset är borta och jag har nästan inga växter som inte är ätbara i min trädgård längre. Och äppelträdet finns heller inte längre kvar, det dog förmodligen efter att gnagarna gått hårt åt stammen en vinter.
I trädgården har jag just nu fyra stora pallkragar, en långsmal odlingsbänk och ca 10kvm växthus. På kortsidan av huset finns en altan under tak som är skyddad mot vind och där solen värmer gott, där odlar jag i krukor sånt som inte absolut måste stå i växthuset. Mina odlingsytor just nu tillgodoser vårt behov av grönsaker under sommaren och hösten men visst drömmer jag om att kunna bli helt självförsörjande på grönsaker året om…
Jag velar lite om jag ska frångå odlingen i pallkragar och odlingslådor för att istället anlägga ett stort friland den här våren. Men hur som helst så håller jag på att längta ihjäl mig efter att få strosa runt i trädgården och plocka bland växterna igen. Bara några månader kvar, nedräkningen har börjat!
Jag har skickat iväg en beställning på fröer till årets frösådd. Eftersom jag försöker att prova på nya sorter i mina odlingar varje år så var jag ju ”tvungen” att beställa frön och såklart så blev det betydligt fler sorter än jag planerat. Jag har en hel del frön kvar från tidigare år också och även om ”bästföredatum” har passerat så brukar det gå bra att så dem ändå, det enda som händer är att grobarheten sjunker men alltid är det något frö som kommer att gro. Det kommer alltså att bli fullt i mina odlingslådor det här året också!
Det blir en ny sorts gurka i växthuset, tror den är ganska lik de sorter jag odlat under tidigare år men jag känner att jag inte riktigt har hittat den perfekta gurksorten ännu, kanske i år? Årets ”bubblare” i växthuset blir Kapkrusbär som jag tittat lite nyfiket på tidigare år också men alltid hittat något annat att odla istället för. I mina odlingar ute i odlingsbänkarna tänker jag i år prova två olika sorters pumpor, har aldrig odlat pumpa förut. Läste hos Elin på bloggen Mellan skog och gård om spagettipumpa och blev sugen att testa. Beställde även en ”pajpumpa” mest för utseendet om jag ska vara helt ärlig!
Sedan tänkte jag chansa på björnbär. Vanligast är väl att man köper dem på direkt på planta men jag tänkte prova så från frö. Vi får väl se om jag lyckas driva upp fröerna, jag har inte alltid lyckats så bra med mina tidigare försök att driva upp ”buskar” från frö.
Nu längtar jag efter att få sätta fingrarna i jorden och förvandla köksfönstret till odlingsbänk igen!
Det börjar bli dags att se över frö förrådet och planera inför årets odlingssäsong. Det här året hade jag tänkte att jag inte skulle vara ute i sista minuten som så många gånger tidigare.
I min trädgård odlar jag mest ettåriga grönsaker och diverse andra ätbara saker. Varje år svär jag över att jag inte odlat sparris så att vi skulle kunna skörda dem det här året, men det här med fleråriga växter verkar inte vara min grej. I fjol köpte jag till och med sparrisfrön men satte dem aldrig! Undantaget är Lakritsroten som jag satte på vinst och förlust i en odlingskrage ett år och sedan har kunnat skörda fyra år senare.
Efter fjolårets bottennotering i värme och soltimmar så kan väl allt bara bli bättre? Inget är skrivet i sten men min planerade lista för årets odlingar ser ut så här:
På fjolårets lista var Vattenmelon bubblaren i växthuset, tyvärr tog den sig inte riktigt in på årets lista trots att den var vacker och tämligen lättskött. Den får stryka på foten främst för att bladlössen älskade den samt att den inte direkt gav någon skörd och jag tyckte att det var svårt att veta när melonen var färdig för att skördas. (Det kan dock hända, vis av tidigare erfarenhet, om det finns fröer kvar när jag ska börja så, att det blir några plantor vattenmelon ändå).
Jag får se hur det ser ut med tid och ork när våren kommer. Velar lite när det kommer till hur jag ska odla tomaterna i år. I växthuset finns en jordbädd och en sandbädd. Fram tills ifjol (tiden går så fort, det kan hända att det är två år sedan också) odlade jag tomater i sand och täckte med gräsklipp. Sedan byggde jag över sandbädden med trall och odlade tomater i kruka (stora hinkar) istället. Fördelen med att odla i stora krukor är att man kan odla mer på mindre yta men nackdelen är att bevattningen är svårare att få till.
Utomhus begränsas jag lite av att vi bor i växtzon 5. Men det betyder inte att det inte går att odla växter som är för lägre zoner, man får testa sig fram lite.
Att odla grönsaker är ett av mina stora intressen. På villatomten huserar ett växthus och några pallkragar där jag under den odlingsbara årstiden odlar grönsaker och andra ätbara växter.
Som så många år tidigare så slarvade jag en hel del med att städa undan årets odlingar den här hösten också. Ur snön sticker rester av årets odlingar upp och påminner en om att det snart är dags igen. Efter nyår börjar planeringen för årets odlingar och den här säsongen ska jag vara ute i god tid med att beställa fröer och få dem i jord!
